Sex saker du behöver veta om FN:s klimatrapport!

Människans utsläpp av växthusgaser gör att det blir varmare, att isarna smälter och att haven stiger. Klimatförändringarna märks redan, men de riskerar att bli ännu allvarligare i framtiden. Brist på mat och vatten riskerar att bli värre, många djur och växtarter riskerar att utrotas. Men det är inte för sent att göra något. Med snabba och stora minskningar av utsläppen av växthusgaser så kan de allvarligaste effekterna av klimatförändringarna undvikas. 
FN:s klimatpanel IPCC har alltså kommit med en ny rapport om klimatförändringarna. Rapporten är skriven av 1800 experter, granskade av 2000 experter och bygger på 30 000 vetenskapliga artiklar.
Här är sex viktiga faktapunkter från den nya klimatrapporten som beskrivs som decenniets viktigaste. Vill du läsa vår fördjupade sammanfattning om orsaken och effekterna av klimatförändringarna så kan du göra det här, och om du vill läsa vår fördjupade sammanfattning om lösningarna på klimatproblemet så kan du göra det här.

1. Det blir varmare. Jordens temperatur har ökat med i genomsnitt 0, 85 grader sedan 1880. 90 procent av den ökade värmen har hamnat i havet. Atmosfären har bara tagit emot 1 procent av den ökade värmen, men trots det har atmosfären ändå blivit varmare.
2. Isarna smälter och havet stiger. Grönland och Antarktis landis har minskat och minskningen har gått snabbare på 2000-talet. Glaciärer har fortsatt att krympa över nästan hela världen. Havsisen i Arktis har minskat. Havsisen vid Antarktis har ökat, men inte så mycket. Havsytan har stigit med 19 cm sedan 1901.
3. Människan orsakar klimatförändringarna. Mängden av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas är högre än under de senaste 800 000 åren. FN:s klimatpanel skriver att det är extremt sannolikt att människans utsläpp av växthusgaser är den största anledningen till den globala uppvärmningen. Den största ökningen av människans utsläpp av växthusgaser har skett under 2000-talet. Den ökade mängden koldioxid har gjort att havet har blivit 26 procent surare sedan människan började använda fossila bränslen.
4. Klimatförändringarnas effekter märks nu. Klimatförändringarna är inte bara ett problem för framtiden. Många djur- och växtarter har flyttat och förändrat sitt antal på grund av klimatförändringarna. Varma temperaturer har blivit vanligare och antalet värmeböljor har fördubblats på en del platser, liksom även oväder med mycket nederbörd.
5. Klimatförändringarna riskerar att bli oåterkalleliga. Om temperaturen stiger med 4 grader eller mer från och med slutet av 1900-talet så finns det en stor risk att klimatförändringarna skapar en allvarlig brist på mat. Klimatförändringarna riskerar även att skapa ännu mer vattenbrist i redan torra områden och kan dessutom öka risken för våldsamma konflikter. Det är väldigt sannolikt att antalet oväder ökar, och många djur- och växtarter riskerar att utrotas på grund av klimatförändringarna. Det mesta av de mänskliga utsläppen av växthusgaser kommer att vara kvar i hundratals till tusentals år. Om uppvärmningen ökar med 1 grad (den har redan ökat med 0,85 grader) så riskerar Grönlands is att börja kollapsa vilket skulle kunna höja havsytan med 7 meter på tusen år. Klimatrisker som extremt väder kan vara höga vid en uppvärmning på 1–2 grader.
6. Utsläppen måste minska snabbt och mycket. Det världens ledare kommit överens om hittills räcker sannolikt inte för att hålla temperaturökningen under två grader. Om vi inte gör mer för att minska utsläppen så kommer vi troligen att ha ökat jordens medeltemperatur med cirka fyra grader till år 2100 och i värsta fall så riskerar vi att öka jordens medeltemperatur med 7,8 grader till år 2100. Om temperaturökningen inte ska bli mer än 1,5 grader så måste utsläppen minska med 70–95 procent till 2050 jämfört med 2010. Om utsläppen minskat med 25–55 procent till år 2050 jämfört med år 2010 så är det större chans att uppvärmningen blir under två grader än att den blir över två grader. Om utsläppen inte minskar så mycket så kommer det troligen att behövas tekniker för att ta tillbaka koldioxid från atmosfären. Om vi skjuter upp utsläppsminskningen till 2030 så blir det mycket svårare att hålla temperaturökningen under två grader. Utsläppen från produktion och konsumtion måste minska med 90 procent eller mer till 2040–2070. För att det ska ske behöver andelen koldioxidsnål elproduktion öka från dagens cirka 30 procent till 80 procent år 2050. Andra viktiga åtgärder för att minska utsläppen är energieffektivisering, undvika att bygga koldioxidintensiva vägar, plantera skog, minska nedhuggningen av skog, förändra konsumtion och matvanor, slänga mindre mat, sätta pris på koldioxid och sluta subventionera klimatskadlig teknik och aktiviteter.