AI driver på energianvändningen och hotar vattentillgångar

Den globala tillväxten av datacenter, som byggs för att möta ökad digitalisering och AI-utveckling, medför allvarliga resursutmaningar. Enligt en ny rapport från International Energy Agency (IEA) förväntas datacentrens energiförbrukning mer än fördubblas till 2030 – från 415 TWh 2024 till 945 TWh, motsvarande Japans nuvarande totala elanvändning. Utvecklingen av AI står för den största ökningen och beräknas fyrdubbla sin egen energianvändning inom samma tidsram.

USA och Kina står för 85 procent av den globala energiförbrukningen för datacenter. I USA förväntas datacenter snart konsumera mer el än hela den tillverkningsindustriella sektorn, enligt IEA. Idag förbrukar ett datacenter lika mycket energi som 100 000 hushåll, men de som är under uppbyggnad förväntas kräva 20 gånger så mycket energi. Trots det menar IEA att rädslan för att AI-utvecklingen ska sätta käppar i hjulet för klimatåtgärder är överdriven.

Med AI:s framväxt befinner sig energisektorn i centrum av en av vår tids viktigaste teknologiska revolutioner. AI är ett verktyg, men det är upp till oss – våra samhällen, regeringar och företag – hur vi väljer att använda det, säger Fatih Birol verkställande direktör på IEA.

Vattenbrist i torra regioner

En granskning från The Guardian och SourceMaterial, som precis som IEA-rapporten kom förra veckan, visar att även datacentrens vattenanvändningen får stora konsekvenser i de berörda regionerna. Datacenter placeras ibland i kalla områden, som till exempel norra Sverige, för att minska kylbehovet men byggs många gånger också i torra regioner. I USA ökade vattenförbrukningen för datacenter från 4,3 miljarder liter vatten 2019 till sju miljarder liter 2023. Här har det också under flera år funnits regional kritik riktats mot bland annat Amazon och Google som bygger anläggningar i områden redan hårt prövade av torka.

Googles datacenter i The Dalles, Oregon står redan för 25 procent av stadens samlade vattenförbrukning, och här planeras två ytterligare hallar. Enligt lokal media har Googles vattenanvändning redan tredubblats sedan 2017 vilket pressar den redan utsatta vattenförsörjningen i regionen.

Konflikt om resurser och lösningar

I Europa är det framför allt Spanien med flera datacenter i de norra delarna av landet som har utmaningar när det gäller tillgång till vatten. I den spanska regionen Aragón har Amazons datacenter tillstånd att använda hela 755 000 kubikmeter vatten årligen, vilket motsvarar vad som krävs för att odla 233 hektar majs, en av regionens viktigaste grödor. Där har en lokal kampanjgrupp skapats, ”Tu Nube Seca Mi Rio” (Ditt moln torkar ut min flod), som vill se ett moratorium på datacentra i Spanien.

Chechu Sánchez, en bonde från Aragón är orolig för den ökad användningen av vatten till datacenter. Han berättar att han behöver vatten till sitt jordbruk, och till The Guardian säger han att han är orolig att vattnet inte ska räcka till.

De här datacenter använder vatten som kommer från norra Aragonien, där jag bor. De konsumerar vatten – var tar de det ifrån? De tar det från oss, såklart.

I Spanien, som redan riskerar ökenspridning och har sett ökade dödsfall på grund av extrem värme, bad EU i början av året om stöd för att hantera torkan i bland annat Aragón regionen. Amazon planerar nu att dubblera antalet datacenter i regionen – något som mött lokalt motstånd.

Vattenkompensation – en bristfällig lösning?

För att kompensera för sin höga vattenförbrukning satsar Google, Amazone och Microsoft på ”vattenneutralitet” med mål till 2030. Företagen planerar att kompensera för sin förbrukning genom att tillhandahålla vatten till samhällen och ekosystem i andra områden som har vattenbrist, en praxis som möter kritik.

Vattenkompensation fungerar inte på samma sätt som koldioxidkompensation, där en ton utsläpp som tas bort från atmosfären kan motverka ett ton som släpps ut någon annanstans. Att förbättra vattentillgången i ett område hjälper inte samhället som har förlorat tillgången till vatten på en annan plats, säger Aaron Wemhoff expert vid Villanova University till The Guardian.

AI dagens kalla krig

Andra lösningar som lyfts fram för att minska energi- och vattenanvändningen är återanvändning av avloppsvatten, men också förbättrad teknik för effektivare kylteknik. Men kritiker menar att transparens saknas och att trots att det investeras i ny infrastruktur så saknas tydlighet i hur miljöpåverkan redovisas.

Samtidigt pågår en global maktkamp kring AI-teknologin. Medan USA nyligen presenterade Project Stargate med investeringar uppemot 500 miljarder dollar i AI-infrastruktur har Kina svarat med DeepSeek, en AI-modell som påstås vara mer energieffektiv och därmed kräva mindre vatten. Kampen har kallats det nya kalla kriget, denna gång med upprustning av AI i fokus.