Är kalhyggets tid förbi? Så löd den förhoppningsfulla rubriken för en spännande debatt nyligen i Falun med SMB:s krönikör Leif Öster, Sveaskogs vd Erik Brandsma och Svenska kyrkans skogsutredare Göran Enander i panelen. Även om panelens svar blev ett nyanserat ”nej” trodde trion dock att stora förändringar väntar svenskt skogsbruk.
Mötet arrangerades av föreningen Kulturstöten som några gånger om året ordnar så kallad ”Kritisk bar” där samtidens heta frågor luftas.
Och nog är skogsfrågan het alltid. På frågan om vad som är det största hotet mot skogen – klimatet eller skogsbruket – svarade Sveaskogs vd rent av att det är den ”hårda polariseringen i debatten” som är det. Det var han i och för sig ensam om i panelen.
– När det gäller skogsbruket kan politiker fatta beslut om det, och marknaden kan reagera över det. Men klimatet kan inte beslutas om, framhöll Göran Enander.
Ja, klimatet ställer redan mycket inom skogsbruket på ända, inte minst med hårda granbarkborreangrepp i torkans och värmens spår. Anpassning blir ett måste oavsett vad man vill och tycker.
Svenska kyrkan föreslås ta större naturhänsyn i skogen
Enander, som häromveckan presenterade sin utredning om ett mer etiskt och hållbart skogsbruk inom Svenska kyrkan, kunde dock också vittna om djupa motsättningarna inom kyrkan om hur skogsbruket ska bedrivas – traditionellt och intensivt, eller mer naturnära och skonsamt.
Hans förslag (som SMB berättat om) innebär att stora arealer fredas, hyggesfritt skogsbruk introduceras på väsentliga delar av innehavet och större hänsyn tas till de samiska intressena i norr. Nu ville Enander emellertid ligga lågt i frågan, förklarade han, och låta den interna debatten i kyrkan ha sin gång inför kyrkomötets ställningstagande till förslagen.
Leif Öster, vars familj driver naturnära skogsbruk och besöksverksamhet kopplad till skogen, framhöll i sitt anförande att skogsindustrin måste ta på sig ett stort ansvar för den svåra polariseringen i debatten. Väldigt mycket av vad den säger är överdrivet, eller rent av osant, enligt Öster.
– Man säger att skogen försörjer 300 000 personer i familjeskogsbruken, vilket är totalt fel. Tvärtom kan nästan ingen leva på sin skog. Man påstår rakt ut att skogsbruket är hållbart och att 30 procent av den svenska skogen är skyddad – hemma i min kommun är det en procent som åtnjuter formellt skydd.
”Svenskt skogsbruk har en usel värdekedja”
Östers påstående fick stöd under den efterföljande publika diskussionen. SLU-professorn i skogsskötsel, Per Angelstam, påpekade att skogsbruket i Sverige, i sällskap med Finland och Norge har en ”usel värdekedja” jämfört med många andra EU-länder. Svenskt skogsbruk skapar ett halvt jobb per hundra hektar produktiv skogsmark – en fyrtiondel av vad det mest framgångsrika EU-landet enligt räknesättet uppnår.
Sveaskogs vd Erik Brandsma utgjorde, får man väl säga, det traditionella och ofta hårdhänta svenska skogsbrukets representant denna kväll. Men vädrade i sitt anförande att det finns ett definitivt behov av förändring. Och påpekade också att Sveaskog dragit ned avverkningsvolymerna.
Detta var något som skedde, bör upplysas, efter en turbulent debatt och omilda avslöjanden om det statliga bolagets mycket hårda framfart i värdefulla skogar.
Han konstaterade också att den nya skogsutredningen som regeringen tillsatt tidigare i år enligt direktiven ska lämna förslag som tvärtom ökar produktionen och ökar tillväxten. Ganska tvärt om alltså. Men Erik Brandsma lät sig inte bekommas:
”Urholka inte spargrisen” tycker Sveaskogs vd
– Ska vi bedriva ett långsiktigt skogsbruk gäller det att vi har robusta skogar och förtroende för vad vi gör. Vi kan inte urholka vår egen spargris. Men det har varit ett intresse som styrt, vi har inte haft balanserade intressen, konstaterade Brandsma.
På själva kärnfrågan, om kalhyggenas tid är förbi, löd inte paneldeltagarnas svar alltför olika:
– Nej, vi kommer att behöva avverka så också, men arealerna ska vara mindre. Jag ser hellre mycket mer av luckhuggningar, som handlar om gläntor på kring något hektars storlek, sa Leif Öster.
– Vi måste hitta mellantinget mellan trakthyggesbruk eller total avsättning som är vad som gäller idag. Vi måste skapa ett varierat skogsbruk, svarade Erik Brandsma.
– Jag har försökt hitta mixen i min utredning. Mitt svar är ”nej”, men vi ska vara ansvarsfulla skogsägare och anpassa oss till ekosystemet, framhöll Göran Enander.
Svenskt EU-motstånd mot skogsförslagen dåligt
Moderator Malin Lagergren frågade panelen vad man tycker om det svenska starka motståndet mot EU:s förslag och direktiv om att förbättra den biologisk mångfalden i skogarna. Här var man enig om att agerandet är dåligt. Detta agerande, från såväl nuvarande som tidigare regeringar har beskrivits utförligt i SMB:s rapportering, se bland annat länkar här och här.
– Det minikrig som Sverige bedriver i EU är förfärligt, ansåg Leif Öster.
– EU:s politik med gröna given är ett resultat av folks val. Och skogen är en del av klimatpolitiken, konstaterade Göran Enander. Vi svenskar tycker gärna gärna till om polsk kolkraft till exempel, men är väldigt känsliga när andra har synpunkter på vår skogspolitik.
Erik Brandsma förklarade att han höll med:
– Här har vi skjutit oss själva i foten. Det är inte särskilt framgångsrikt att idiotförklara folk i Bryssel.
Kvällen avslutades med frågestund, med många inlägg och livlig diskussion, tills tiden var ute och mötesledarna fick sätta streck i debatten.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
