EU:s medlemsstater, med undantag av Polen, har nu enats om att de ska vara klimatneutrala senast 2050. Förslaget får däremot stark kritik för att vara otillräckligt. Det kallas bland annat för ”en kapitulation” och jämförs med kejsarens nya kläder. Som exempel föreslås att målet för utsläppsminskningar till 2030 ska skärpas från dagens 40 procent till det högre 50-55 procent, medan vetenskapen snarare menar att målet måste ligga på 65-70 procent.
Vårt förslag skriver in i sten att vi ska vara klimatneutrala 2050. Det är hög tid att agera och lagen blir vår kompass de närmaste 30 åren. Den ska guida oss i varje steg vi tar i framtida politiska beslut.
Det sa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen när hon under onsdagen lanserade förslaget om en EU-gemensam klimatlag. Ett förslag och politiskt mål som nu ska omvandlas till lagstiftning. Nästan exakt 100 dagar efter den nya kommissionen tillträtt hoppas de nu få upp klimatet på agendan igen.
Föreslagen gränsavgift för koldioxid
För att europeisk industri inte ska konkurreras ut av företag som verkar i länder med lägre ambitioner föreslår kommissionen en gränsavgift på koldioxid. Det innebär att länder som inte lever upp till Parisavtalets krav på att minska sina koldioxidutsläpp kan få en straffskatt vid import till EU.
En ”kapitulation”
Förslaget om klimatlag fick dock kritik direkt av de gröna och av klimataktivister. Greta Thunberg som var i Bryssel för att träffa EU-kommissionen, och för att tala under kvällen i EU-parlamentet, sa till ministrarna att förslaget var otillräckligt och att EU måste agera mycket snabbare:
Hon påpekade att målen för klimatåtgärderna måste vara högre både för 2030 och 2050 och anser att EU förlitar sig för mycket på att olika nya tekniker ska lösa klimatkrisen. Politikerna måste ta med i beräkningarna att alla inte kommer att fungera, enligt henne.
Det här är bara vetenskap. Jag borde inte behöva vara här för att berätta det här. Det är något som vi borde ta för givet. Jag förväntar mig att ni gör det.
Redan före mötet hade Greta Thunberg tillsammans med 33 andra unga klimatstrejkare, i ett öppet brev kallat förslaget för ”en kapitulation”.
”Kejsarens nya kläder”
Även de gröna var kritiska, även om Miljöpartiets Pär Holmgren, ledamot i Europaparlamentets miljöutskott, ser klimatförslaget som ett litet steg i rätt riktning:
Men det är inte tillräckligt för att lyckas nå det som krävs utifrån Parisavtalet.
Redan på förhand hade han tillsammans med sina miljöpartistiska parlamentskollegor Jakop Dalunde (MP) och Alice Bah Kuhnke på DN Debatt kallat klimatlagen för ”Kejsarens nya kläder” och betonat vikten av att att en klimatlag måste fyllas med konkret innehåll.
Sveriges miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) anser att EU tagit ett bra första steg i och med klimatlagstiftningen, men att det behövs mer:
Det behöver världen, och EU behöver visa ledarskap. Men vi tycker inte att det är tillräckligt ambitiöst.
Lövin vill att att lagen ska slå fast att alla länder i EU ska vara klimatneutrala till 2050, jämfört med nu då det står att målet ska nås kollektivt. I EU-kommissionens förslag ska utsläppen av koldioxid minska med 50–55 procent till 2030 (från 1990 års nivå). I dag är målet 40 procents minskning. Den gröna gruppen, där MP ingår, vill i stället ha 65–70 procent, vilket är i linje med rekommendationerna från FN:s klimatpanel.
Lagen kan vara på plats till nästa klimattoppmöte
Parlamentet har som plan att enas om sin linje i september, medan ministerrådet hoppas göra likadant i oktober. I så fall finns en liten chans att få hela klimatlagen på plats i lagom tid till årets stora internationella klimatmöte, COP 26, i Glasgow i november.
Dagen efter möttes även miljö- och klimatministrarna för årets första miljörådsmöte med syfte att diskutera EU-kommissionens gröna giv och klimatlagen och den gröna given. De förväntas också anta EU:s långsiktiga klimatstrategi om klimatneutralitet till 2050 under Parisavtalet. Sedan tidigare har regeringen meddelat att man vill ha med jämställdhet i den gröna given.
Med andra ord det många viktiga händelser på gång som kan forma EU:s arbete och ambition för lång tid framöver. Frågan är om ambitionerna kommer räcka.
Faktarutan
Lagförslaget
EU-kommissionens förslag är att EU totalt sett ska vara klimatneutralt år 2050. I övrigt består lagen främst av regler för hur utsläppsminskningarna ska granskas och uppdateras fram till dess.
För EU:s utsläppsmål till 2030 lovar kommissionen att uppdatera sin målsättning när man är klar med sin konsekvensanalys. Senast i juni 2021 väntar konkreta förslag om vilka åtgärder som måste till.
Från och med september 2023 ska kommissionen vart femte år utvärdera vilka åtgärder som är i linje med målet för år 2050.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till