(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Få bostadsbolag bygger för framtidens värmeböljor

Foto: Pixabay

Värmeböljan 2018 var en väckarklocka för många i Sverige för vad ett framtida varmare klimat kan innebära. Trots det är det få bostadsbolag som anpassar sina byggprojekt eller renoveringar för att möta framtidens värme.

Med ökade utsläpp av växthusgaser fortsätter världen värmas upp. Antalet värmeböljor verkar ha blivit fler och värre sedan 1950-talet och antas förvärras under fortsatt global upphettning. 2020 innebar ett nytt värmerekord i Europa, och globalt var fjolåret lika varmt som rekordåret 2016.

I Sverige var 2020 det varmaste året sedan mätningarna startade och även 2019 blev varmare än normalt. Enligt SMHI är det tydligt att vi går mot varmare årstemperaturer.

Trots det är det nog den historiska värmeböljan 2018 som de flesta svenskar tänker på när ordet värmebölja nämns. Redan i maj det året etablerade sig värmen i Sverige och under sommaren drabbades Sverige av de mest omfattande skogsbränderna i modern tid. Juli månad blev den varmaste i Sverige på 260 år och var 3-5 grader varmare än normalt. Sammanlagt beräknas 600 personer ha dött till följd av värmeböljan.

Extremtorkan 2018 innebar därmed en dyster inblick i framtiden för vad som väntar oss ifall vi inte får ner utsläppen eller klimatanpassar i tillräcklig grad. Trots detta uppvaknande är det få bostadsbolag som anpassar sin verksamhet för en varmare framtid, enligt en undersökning som SVT Nyheter gjort tillsammans med tidningen Hem och hyra.

Av 50 kommunala bostadsbolag i Skåne, Halland, Kronoberg och Kalmar län är det bara tre av bolagen som uppger att de jobbar aktivt med att anpassa sina lägenheter för en framtid med fler värmeböljor och ett ökat kylbehov av bostäder.

Det verkar med andra ord råda en viss kognitiv dissonans i frågan. Samtidigt som bostadsbolagen uppger att sommaren 2018 de facto var en väckarklocka för dem gällande värmeböljor är man samtidigt långsam med att göra de nödvändiga anpassningar som krävs.

Alla är dock inte inaktiva i frågan. HFAB i Halmstad jobbar med att minska effekten av värmeböljor. Genom att använda solskyddsfönster, kylande ventilation och stommar i betong kan de minska inomhustemperaturen vid en värmebölja med två, tre grader.

Detta – tillsammans med gröntak – borde vara ett minimikrav för alla nybyggen, eftersom det blir avsevärt svårare att ordna i efterhand när väl bygget är på plats och värmeböljorna ett faktum. Ett enkelt sätt att komma tillrätta med problemet är att kommuner börjar ställa krav på klimatanpassning när nya bostäder eller renoveringar planeras.

Klimatanpassade bostäder är inte bara livsviktigt för de boende, det kan dessutom ge en konkurrensfördel till de proaktiva byggbolagen. För vem vill sitta och svettas i en ny lägenhet om det finns svalare alternativ?

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra