Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
    Stäng

    Förorenad luft en hälsorisk för halva jordens befolkning

    Foto: Bild av Pixource från Pixabay

    Luftföroreningar benämns alltmer som det största miljöhotet mot den globala folkhälsan och dödar varje år sju miljoner människor. Utan politiska ingripanden för att minska utsläppen väntas för tidiga dödsfall till följd av luftföroreningar öka med mer än 50 procent till 2050. Det skriver FN:s miljöprogram UNEP i sin nya luftrapport.

    Det brukar kallas ”den tysta mördaren” för sin indirekta påverkan på hälsan. Luftföroreningar står för uppskattningsvis sju miljoner för tidiga dödsfall varje år världen och ökar risken för luftvägsinfektioner, hjärtsjukdomar och lungcancer, men även demens och depression och ångest. Det är den fjärde ledande riskfaktorn för tidig död världen över och endast överträffad av högt blodtryck, tobaksbruk och dålig kost och kostar världen uppskattningsvis 8 miljarder dollar om dagen.

    Inger Andersen, verkställande direktör för FN:s miljöprogram UNEP, var tydlig med att betona hälsoaspekterna, men även kopplingen mellan luftföroreningar och klimatförändringar, när FN:s Internationella dag för ren luft för blåa skyar nyligen uppmärksammades med temat ”Healthy Air, Healthy Planet”:

    Luftföroreningar är ett globalt problem som påverkar människors hälsa, planetär hälsa och klimatförändringar”. Vi måste se till att ren luft är tillgänglig för alla, oavsett geografi eller socioekonomisk status. För att göra det måste världen vidta avgörande, brådskande åtgärder.

    FN:s generalsekreterare António Guterres i sin tur kommenterade dagen med att poängtera hur luftföroreningar – liksom samhälleliga sjukdomar – återspeglar globala ojämlikheter:

    Fattigdom tvingar människor att leva nära föroreningskällor, som fabriker och motorvägar, och bränna fasta bränslen eller fotogen för matlagning, uppvärmning och belysning. Föroreningarna som skadar vår hälsa driver också klimatkrisen. Jag uppmanar alla länder att göra mer för att förbättra luftkvaliteten, investera i förnybar energi istället för fossila bränslen, fasa ut kol och övergå till fordon utan utsläpp.

    Denna ojämlikhet är otvetydig. Cirka 95 procent av dödsfallen till följd av luftföroreningar sker i låg- och medelinkomstländer på grund av användning av kol och olja i industrier, men även till följd av hushållens användning av fossila källor vid matlagning. Exponeringen för PM2.5 – de särskilt fina inandningsbara aerosolpartiklar som är skadliga för människors hälsa – är fem till tio gånger högre i Sydasien, Mellanöstern och Afrika än i exempelvis Nordamerika. Hårdast drabbade är små barn som är särskilt känsliga för luftföroreningar och över 90 procent av världens barn utsätts för nivåer över Världshälsoorganisationen WHO:s riktlinjer, vilket leder till hundratusentals förtida dödsfall varje år

    Därför är det extra allvarligt att EU, Japan och USA dumpar miljontals smutsiga och osäkra bilar i låg- och medelinkomstländer som leder till ökade utsläpp i dessa länder samt försvårar en omställning av fordonsflottan, enligt en rapport från UNEP. Inger Andersen har därför tidigare krävt regler för handeln med begagnade fordon:

    Att städa upp inom den globala fordonsflottan är en prioritet för att nå globala och lokala luftkvalitets- och klimatmål.

    Luftrapporten

    Lämpligt nog publicerade UNEP på den internationella dagen sin senaste luftrapport Actions on Air Quality: A global summary of policies and programmes to reduce air pollution som är en global sammanfattning av policyer och program för att minska luftföroreningar. I rapporten betonar UNEP vikten av ren luft och det brådskande behovet av insatser för att förbättra luftkvaliteten för att skydda människors hälsa. Utan en stor vändning väntas, enligt UNEP, för tidiga dödsfall till följd av luftföroreningar öka med mer än 50 procent till 2050, men som Roger Sedin på Naturvårdsverket säger till Ekot finns det stora vinster att göra:

    Gör vi smarta klimatåtgärder får vi snabbt bättre luftkvalitet, samma utsläpp som skadar klimatet, försämrar också luften.

    Att förbättra luftkvaliteten kan snabbt ge bättre hälsa, mer nettoutveckling och miljöfördelar, tillsammans med mildrande av klimatförändringar, menar UNEP. Enligt en WHO-rapport kan en miljon liv räddas årligen runt år 2050 om Parisavtalet uppnås, och då är skador som vi undviker genom att begränsa klimatförändringarna inte ens medräknade.

    Dessvärre är det få länder som följer WHO:s rekommenderade gränsvärden i nationell lag och nio av tio människor på jorden andas förorenad luft och bor i områden där föroreningsnivåerna överskrider riktlinjerna, enligt UNEP. Även i Europa som gjort stora förbättringar för att begränsa utsläpp utgör luftföroreningar fortfarande den största hälsorisken och ligger bakom fler än 400 000 dödsfall varje år, enligt Europeiska miljöbyrån. En ny studie visar dessutom på bekymrade samband mellan långsiktig utsatthet av luftföroreningar med jämförelsevis låga partikelkoncentrationer – generellt under EU-standarder – och risk för dödlighet. I Sverige vars luft är bättre än i många andra länder uppskattas fortfarande så många som 7 600 personer dö i förtid varje år på grund av luftföroreningar som dessutom beräknas kosta samhället cirka 56 miljarder kronor varje år.

    Vikten av att kunna mäta

    För att åstadkomma förändring och minska luftföroreningar världen över är det därför viktigt att kunna mäta och följa förekomsten av dålig luft. Men bland 124 länder med luftkvalitetsstandarder övervakar endast 57 kontinuerligt luftkvaliteten, enligt UNEP:s luftrapport, medan 104 länder inte har någon övervakningsinfrastruktur på plats alls. Detta återspeglar tyvärr dålig tillgång till data och nödvändig kapacitet som i sin tur hindrar nödvändiga globala åtgärder för att förbättra luftkvaliteten. En anledning är den ojämlika åtkomsten till mätinstrument över världen. Höginkomstländer har till exempel ett övervakningssystem för varje 370 000 människor medan låginkomstländer bara har en för varje 65 miljoner. Trots utvecklingen av satelliter kan inte dessa ersätta nödvändig övervakning på marknivå.

    Samtidigt har fler länder idag idag regler och åtgärdsprogram för för att minska utsläpp från industri, fordonstrafik, sopförbränning samt hushållens eldning. När det gäller just hushållsrelaterade luftföroreningar har världen sett en ökad tillgänglighet till renare bränslen och en uppskattad global minskning av sjukdomsbördan i samband med uppvärmning och matlagningskällor sedan förra luftrappporten 2016.

    Återhämtning och omställning

    När regeringarna nu påbörjar den svåra processen att återuppliva ekonomier som drabbats av pandemin, menar UNEP att stater måste skapa politik för att hantera luftföroreningar främst om de ska hjälpa till att leverera det gröna återhämtning planeten så desperat behöver. Nedstängningar av samhällen för att skydda mot covid-19 medförde snabba och ”aldrig tidigare skådade” förbättringar av luftkvaliteten i vissa delar av världen.

    Enligt Världsmeteorologiska organisationens (WMO) Air Quality and Climate Bulletin såg Sydostasien en minskning med 40 procent av skadliga luftburna partiklar orsakade av trafik och energiproduktion under 2020. Kina, Europa och Nordamerika såg också utsläppsminskningar och förbättrad luftkvalitet under pandemins första år, medan länder som Sverige såg mindre dramatiska förbättringar eftersom befintlig luftkvalitet innehöll jämförelsevis lägre mikropartikelnivåer.

    Trots detta var de inte tillräckliga för att stoppa klimatförändringar orsakade av global uppvärmning, enligt FN:s väderexperter och allt eftersom har utsläppen börjat öka igen. Nu gäller det att ta lärdom av pandemin för att införa varaktiga och hållbara minskningar i den omställning som världen nu alltmer desperat behöver. Att det går vet vi, frågan är bara hur.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra