← Tipsa oss!
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Försvaret får frikort i klimatarbetet

Foto: Pixabay

Försvarsmaktens klimatpåverkan är hittills ogranskad och omfattas inte av några lagkrav. Det skriver Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i en rapport som granskar den svenska militärens klimatarbete.

Militärens påverkan på klimatet är ett sällan uppmärksammat eller rapporterat problem, trots klimatavtal, klimatlag och att vi sedan 6 november 2001 har en särskild FN-dag för att just uppmärksamma krigets miljöpåverkan. Överlag har militärens roll för miljöförstöring och klimatkris ständigt underskattats eller dolts, vare sig det gäller växtgiftet Agent Orange under Vietnamkrigen eller strålning från kärnvapentester världen över.

Transparens har inte direkt varit en ledstjärna för militären när det gäller klimat och miljö. En anledning till detta är att globalt så har militär verksamhet som regel varit undantagen klimatkrav, vilket har sin grund i ett undantag som USA förhandlade fram i arbetet inför Kyotoavtalet 1997 och som fortfarande innebär att det saknas krav på minskade militära utsläpp. Det är nämligen upp till varje stat att införa sådan krav, trots officiellt avskaffande av undantaget i och med Parisavtalet.

Svenska Försvarsmakten utan klimatkrav

Nu visar Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen i en ny rapport att även den svenska Försvarsmakten är undantagen den miljöledningsförordning (2009:907) som ska säkra att svenska myndigheter bidrar till att uppnå Sveriges klimatmål. Myndigheten behöver därmed inte rapportera till Naturvårdsverket som andra myndigheter och saknas därmed i sammanställningar och uppföljningar av miljöarbetet. Och detta trots att Försvarsmakten har utsetts till en av 26 särskilt utvalda miljömålsmyndigheter med särskilt ansvar för att arbetet med miljömålen ska fungera.

Agnes Hellström, ordförande i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, ser detta som ytterst anmärkningsvärt:

Att Försvarsmakten – Sveriges näst största myndighet – inte granskas hårdare är helt orimligt. Stora militära utsläpp kan öka osäkerheten genom att bidra till ökade klimatförändringar, och motverka Sveriges klimatarbete.

Svenska Freds granskning fokuserar på klimatarbete och klimatsäkerhet och baseras nästan uteslutande på Försvarsmaktens egen beskrivning och rapportering av miljöarbetet. Vad som snabbt står klart är att det inte finns mycket till uppföljning att hämta. Myndigheten har nämligen inte ens ett specifikt mål för att minska sina utsläpp av växthusgaser och ingen utvärdering.

Istället har Försvarsmakten ett internt miljöledningssystem med höga krav på egen uppföljning och utvärdering, något som enligt Svenska Freds analys inte fungerat alls. Uppföljning och utvärdering uppvisar inte bara stora brister utan myndighetens eget klimatarbete verkar inte inneburit till några förbättringar alls.

Försvarsmaktens enda klimatmål innebär att minska energiförbrukningen i sina lokaler och fastigheter med 20 procent till 2020 jämfört med 2011, men inte ens detta mål går det att svara på om det uppfylls, enligt granskningen.

Utelämnar viktiga delar

Samtidigt utelämnar försvaret de delar av verksamheten med störst klimatpåverkan och som utgör 90 procent av utsläppen, som övningsverksamhet, resor och transporter, och utsläpp från det militära flyget. Delar som är särskilt viktiga att följa upp, menar Svenska Freds, med tanke på den upprustning som nu sker.

De enda siffror som Svenska Freds lyckas hitta rör utsläpp från Försvarsmaktens inhemska transporter och som ingår i Sveriges årliga rapportering till FN:s klimatkonvention. Enligt denna rapportering har utsläppen av växthusgaser från Försvarsmaktens inrikes transporter inte minskat sedan 2010. De motsvarar cirka en tredjedel av det civila inrikesflygets utsläpp, trots en period av reducerad militär verksamhet. 

Agnes Hellström menar att det är flera insatser som nu måste till för att komma tillrätta med problemet:

Nu måste regeringen inkludera Försvarsmakten i den översyn av miljöledningen som pågår. Dessutom behövs en utredning av försvarssektorns totala påverkan på klimatet. Om det ska finnas en rimlig chans att bromsa den globala uppvärmningen är det ohållbart att ge undantag till så stora aktörer som Försvarsmakten.

Även om fokus i granskningen ligger på Försvarsmakten, menar Svenska Freds att även andra försvarsmyndigheter, som vapenindustrin med flera aktörer, skulle behöva inkluderas för att få en heltäckande bild. Rapportens fokus är på klimatförändringarna och utsläpp av växthusgaser, men det finns även annan miljöpåverkan som vore relevant att titta närmare på.

En ökad transparens

Vad som står klart från Svenska Freds granskning är att transparensen behöver öka ifall Sverige ska kunna uppnå sina klimatmål. Utan kunskap om var utsläppen finns är det svårt att göra något åt dem.

Här har amerikanska forskare, och även journalister, varit föredömliga i att granska den amerikanska militären. De har kommit fram till att sedan invasionen av Afghanistan 2001 hade den amerikanska militären fram till 2017 släppt ut motsvarande 1,2 miljarder ton koldioxid i atmosfären som en konsekvens av krigen. 

Enbart under 2017 släppte det amerikanska försvaret ut mer växthusgaser än hela Sverige det året; motsvarande 59 miljoner ton koldioxid jämfört med Sveriges 50,8 miljoner ton. Om det amerikanska försvarshögkvareret Pentagon var ett land skulle enbart dess bränsleanvändning göra det till den 47: e största utsläpparen av växthusgas i världen.

Med dessa uppskattningar går det att sätta press på försvaret att minska sin klimatpåverkan. Just nu genomför Naturvårdsverket en statlig översyn av vilka myndigheter som ska inkluderas i miljöledningssystemet. Översynen ska lämnas till regeringen den 30 september. Att fortsatt utelämna Försvarsmakten från miljöarbetet är förhoppningsvis uteslutet efter denna viktiga granskning av Svenska Freds.

Inget framtida hot

Klimatförändringar är inget som längre ligger på framtiden utan vi har redan börjat se effekterna av klimatkrisen som alltmer kommer utvecklas till en säkerhetskris när människor flyr på grund av klimatrelaterade problem och konflikter.

Nyligen varnade Röda Korset i en rapport att år 2050 kan 200 miljoner människor i världen behöva humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer som översvämningar, stormar, torka och skogsbränder samt klimatförändringarnas socioekonomiska effekter. Det är en fördubbling mot idag och redan till år 2030, alltså om bara tio år, kan antalet drabbade öka med 50 procent jämfört med idag. Tiden är med andra ord knapp och inga undantag acceptabla.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra