Bland nyheterna om övertransporterad och kemikaliebehandlad fisk kan det lätt kännas som att det inte går att göra rätt i fiskvalen. Nu har forskare vid RISE, Research Institutes of Sweden, visat att det visst är skillnad på fisk och fisk, och tagit fram en lista som visar vilka arter som är bäst för både klimatet och hälsan.
Fisk jämförs ofta rakt av med annat kött som kyckling, nöt och gris, men det finns stora skillnader mellan olika arter, både sett till klimatpåverkan och till näringsinnehåll, säger forskaren Friederike Ziegler, från RISE till tidningen Extrakt.
I listan finns både fisk och skaldjur. Principen är att ju bättre näringsinnehåll och mindre klimatpåverkan arten har, desto högre poäng får den.
Generellt är näringsinnehållet bättre för de arter som lever i öppet vatten än de som lever på botten. Klimatpåverkan däremot beror främst på hur stora utsläppen är från fiskebåtarna. Därför är det bäst även för klimatet att välja arter som har starka bestånd, så att det snabbt går att få napp. För odlad fisk är det typen och mängden av foder som avgör hur stor klimatpåverkan blir.
De arter som fick allra högst poäng var ostron, sill, makrill och skarpsill. Strax därefter följde abborre, pinklax och Alaska pollock. Vanliga matfiskar som odlad lax och vild torsk, kolja och sej hamnade i mitten av listan. I botten av listan hamnade räkor, kräftor, pilgrimsmussla, odlad pangasius samt flera plattfiskar.
Listan är tänkt att kunna ge stöd för både konsumenter samt privata och offentliga organisationer så att det blir enklare att välja rätt. Forskarna hoppas att listan även kan ge inspiration till att hitta nya fisksorter att äta.
Abborre, skarpsill, braxen och mört fick alla höga poäng, men de syns sällan på våra tallrikar – och är svåra att hitta i butiken.
Att ostron toppar listan var något som förvånade forskarna. Det kan till exempel bero på att näringsvärdet blir högt för att vi äter hela djuret och inte bara filén. Utöver att ändra vilka fisksorter vi väljer, kanske kunde vi ändra sättet vi lagar och äter fisk och se till att utnyttja hela fisken.
Enligt Friederike Ziegler finns det potential att förvandla ostron från lyxmat till något mer vanligt förekommande på våra tallrikar:
Här på västkusten har stillahavsostronet etablerat stabila populationer som vi inte utnyttjar. Samtidigt importerar vi många ton per år av precis den arten från till exempel Frankrike, säger hon.
Utöver klimatpåverkan och näringsinnehåll är utfiskning och miljögifter andra aspekter som kan väga in när man väljer vilken fisk man äter. Eftersom det inte gick att kvantifiera dessa på samma sätt, har forskarna markerat arter i listan som är rödlistade av WWF eller som är rekommenderade av Livsmedelsverket att begränsa konsumtion av på grund av miljögifter.
Till exempel makrill från Ostcentrala Atlanten eller Medelhavet är rödlistad och Livsmedelsverket rekommenderar att begränsa hur mycket abborre man äter eftersom den kan innehålla höga halter av kvicksilver.
Genom att äta växtbaserat minimerar du din kosts påverkan, vilket behövs för att klara våra miljö- och klimatmål. RISE uträkning kan dock hjälpa dig som väljer att äta fisk att göra smartare val.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
