Håller skogsnäringen på att vakna? Hoppfullt svar i ny bok

Det finns hopp om en utveckling mot ett mycket mer hållbart skogsbruk. Klimatet och mångfaldsmålen kräver en radikal omläggning. Insikten sprider sig nu inom näringen och bland skogsägarna. Det är den hoppfulla utgångspunkten i en ny bok av skogsägaren och tidigare SLU-professorn Erik Westholm – som också beskriver sitt ”sena uppvaknande” i frågan.

Kunskapen om vad den dubbla krisen för klimatet och biologisk mångfald kräver i form av hållbara brukningsmetoder har varit sorgligt eftersatt i den svenska skogliga utbildningen, framhåller Erik Westholm i en SMB-intervju.

Egentligen säger han inte detta själv. Han citerar i sin bok en frustrerad lärare på Sveriges Lantbruksuniversitets skogsfakultet, ansvarig för landets jägmästarutbildningar. Och uttalandet (gjort i fjol) är något av en nyckelmening i boken:

Det är ju otroligt märkligt att vi inte har haft någon seriös forskning på alternativ skogsskötsel under så många år. Jag får (—) många frågor från tidigare studenter som nu jobbar i skogsägarföreningar eller på skogsstyrelsen om alternativ skogsskötsel där man prioriterar naturvård eller en varierad skog utan kalhyggen. SLU har inga vettiga svar att ge eftersom vi inte forskat på detta. Helt obegripligt!

Anonymt citat i ”Tio tankar om skogens framtid”

Erik Westholm gav nyligen ut sin bok med titeln ”10 tankar om skogens framtid” och gläder sig åt att suget efter kunskap om ett framtidsinriktat och hållbart skogsbruk nu verkar växa på många håll. Den här forskningen, som knappt funnits i Sverige, visar nya möjligheter att både bruka skogen vettigt och hållbart, och låta dess klimat- och ekosystemtjänster verka mer effektivt.

”Förändringens vind blåser i skogsutbildningen”

Och Erik Westholm påpekar också att förändringens vindar blåser i skogsutbildningarna. Det finns en medvetenhet om att nu behövs skogar som kan ge både nyttiga produkter, vara robusta mot störningar och stå för stor klimatnytta.

– Jag har ju skrivit mycket om skogen tidigare, och deltog i den omfattande skogsstudien Future Forests, som finansierades av Mistra. Och jag deltar i skogsdebatten med inlägg, fast i rätt smala sammanhang. Den här gången ville jag skriva en pedagogisk och rätt enkel lärobok så att vanligt folk får insikt om vad som pågår, säger han.

Och tillägger gillande att boken redan verkar börja fylla detta syfte: den har antagits som kurslitteratur på agronomutbildningen i höst.

Denna rörelse mot något nytt, som svarar mot dagens behov, finns även inom delar av skogsindustrin och inom Lantbrukarnas riksförbund. LRF har, betonar Westholm, varit en stor medspelare bakom det industriella kalhyggesbruket.

– Min känsla är att den traditionella synen börjar luckras upp i kanterna, för det bränner under fötterna. Jag har träffat rätt många mindre skogsägare som vill bruka sin skog på ett sätt som är hållbart på riktigt. Egentligen är det väl politiken som har svårast att se den här förändringen.

Regeringen försöker demontera skogsskyddet än mer

I boken ges många exempel på hur dagens regering lägger ned stor möda på att försöka demontera vad som finns kvar i nuvarande skogsvårdslagen om hänsynstagande och tillsyn (vilket tydliggörs i direktiven till en ny skogsutredning). Trots att det redan idag är i huvudsak fritt fram att avverka även starkt skyddsvärd skog, under parollen ”frihet under ansvar.” Vilket tyvärr finns gott om exempel på i nyhetsflödet.

Därtill har regeringen ansträngt sig för att hålla EU:s ambitioner att förbättra mångfalden och öka skogarnas kollagring så låga som möjligt.

Nu sitter den borgerliga Tidöregeringen vid makten – men Erik Westholm vill påminna om att Socialdemokraterna i huvudsak agerat likadant.

– Deras ministrar åkte även de i skytteltrafik till Bryssel för att övertyga kommissionen om att svenskarna ska få sköta sin skog som de vill. Men jag ser EU mer som en budbärare av förändringar som måste komma. Det som är positivt är att det verkar finnas en djupare kritik i spåren av klimat- och mångfaldskrisen. Partidistriktet i Stockholm arbetar till exempel nu fram en helt annan och progressiv skogspolitik.

Glädjefullt när släktskogen görs hållbar på riktigt

– Om jag är på rätt spår, tror jag att det finns en politisk poäng att vinna för det parti som kan lägga fram en hoppfull skogspolitik för ett hållbart skogsbruk.

Författaren berättar i ord och bild i boken om allt positivt han är med om i släktskogen på 500 hektar, som han privat äger tolv av.

– Vi har fattat beslut om att lägga om till ett naturnära skogsbruk och har gjort detta klart för våra virkesköpare. Vi var ute härom veckan i grupp i vår skog och jag kände en enorm glädje över den här utvecklingen.

Men du beskriver också att ditt uppvaknande är ”sent” i skogsfrågan, hur menar du då?

– Hela industrisamhället vilar på tanken att vi hela tiden kan öka produktionen. Så har ju hela tiden skogsbruket bedrivits också. Jag har också gått och planterat gran med 2-metersluckor under en stor del av mitt liv. Så från två olika håll uppstod för mig bilden att så här kan vi inte hålla på, lyder författarens slutkläm.

Fakta:

Boktitel: 10 tankar om skogens framtid / Förlags AB Björnen www.bjornen.se

Om författaren: Erik Westholm är född 1951 och kulturgeograf, professor emeritus vid SLU:s institution för Stad och Land. Westholm har bland annat medverkat i Mistra-utredningen Future Forests och skrivit boken ”Slaget om framtiden”. Han var tidigare knuten till Institutet för Framtidsstudier och har varit ledamot av Miljövårdsberedningen och Regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling, samt är ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin.