Kinas gröna revolution

Startskottet på Kinas enorma satsningar inom grön energi kan sättas till mars 2011. Då antog landets politiker en ny ekonomisk femårsplan, som bland annat innebar satsningar om 3 000 miljarder kronor på förnybar energi. De ambitiösa målsättningarna innefattar att till 2015 minska landets koldioxidutsläpp med 40 procent jämfört med 2005 års nivåer, samt att till samma år minska kolets andel av elproduktionen från 70 till 63 procent
Supermiljöbloggen presenterar del två i artikelserien Kina, energin och miljön. Artiklarna har tidigare publicerats i energimagasinet ERA och är skrivna på plats i Kina av journalisten Jojje Olsson, se mer om Kina och miljö på hans blogg InBejing-följ Kina.
I ett längre perspektiv är satsningarna än mer häpnadsväckande; till år 2020 ska investeringarna inom grön energi uppgå till 5 000 miljarder kronor, och sektorn ska svara för 20 procent av hela Kinas elbehov. Orden har också omsatts i handling:– I fjol spenderade Kina 65 miljarder dollar på förnybar energi, vilket är mer än någon annan nation och motsvarar en fjärdedel av hela världens investeringar på området, säger Joanna Lewis, lektor vid Georgetown University som forskar speciellt på Kinas energisektor.
Sedan ett par år tillbaka tillverkar Kina mycket riktigt mest vind- och solkraft i hela världen. Industrin fanns alltså på plats redan före den nya femårsplanen. Produktionen av solpaneler i stor skala i Kina började kring 2004, för att sedan öka lavinartat då myndigheterna sjösatte ett stort stimulanspaket på grund av den globala finanskrisen 2008. Stimulanserna innefattade även grön energi, där tillverkarna nu fick förmånliga banklån och allehanda subventioner. På bara något års tid sprang hundratals nya företag inom Kinas solkraftsindustri upp. De som redan fanns växte ytterligare; LDK hade 2009 inte mindre än 30 000 anställda, och spottade ur sig prisvärda solpaneler genom en kombination av billig arbetskraft och nyinvesteringar. Utvecklingen har fått den globala kapaciteten att öka dramatiskt, under fjolåret installerades 30,5 GW solkraft globalt, vilket är över tio gånger mer än 2007.
Priser rasar, klagomål hörs.
Men den kinesiska överinvesteringen inom solkraft har också lett till kraftigt minskade priser på solpaneler. Bloomberg News Energy Finance uppgav i höstas att det globala priset för solceller idag är 41 cent/W, jämfört med drygt 3 dollar 2004. Denna tuffa verklighet har fått flera tillverkare i USA, Japan och Tyskland att gå i konkurs. Det hela har även resulterat i handelskrig. USA var först med att införa en 31-procentig straffskatt på importerade solceller från Kina, som i sin tur lade tullar på amerikanskt polysilikon, och andra material som behövs i tillverkningen av solpaneler.
Klagorop hördes även från europeiska tillverkare. Kina exporterar solceller för cirka 200 miljarder kronor om året till Europa. Därför införde EU-kommissionen i juni i år en mindre strafftull, som man hotade att höja till över 80 procent om kineserna inte ”justerade” sina exportpriser. Kineserna svarade genast med tullar på bland annat vin, och till slut nöjde sig EU med att införa ett minimipris samt en kvot på kinesiska solceller.
Lider själva
Men de kinesiska tillverkarna lider även själva av prisdumpningen. Enligt Bloomberg står kinesiska företag i dag för 70 procent av världens tillverkning av solceller, och åtta av världens tio största aktörer är från Kina. Tillverkningen har i dag en kapacitet på 49 GW per år, vilket är tio gånger mer än 2008, och 61 procent mer än vad som installerades globalt i fjol. Det är alltså inte efterfrågan som fått de kinesiska företagen att växa. De har istället blivit beroende av statliga subventioner, samtidigt som vinsterna minska stadigt till följd av fallande priser och minskad export på grund av finanskris och handelskrig. LDK har i dag endast 10 000 anställda, och aktien har sjunkit med 98 procent i värde sedan toppen 2007. Företaget har dessutom skulder på över 20 miljarder kronor, och mindre likvida medel än någonsin.
Satsning på hemmamarknaden
För att reda ut situationen beslutade Kinas denna höst att öka försäljningen på den egna marknaden, istället för att förlita sig på export.– Det officiella målet för installerad solkraft till år 2015 har höjts flera gånger, och ligger nu på 35 GW. Kina skulle då passera Tysklands 32 GW, och många räknar dessutom med att målet kommer att överskridas ytterligare, säger Joanna Lewis. Med tanke på att Kina i dag endast har 7 GW installerad solkraft, så beräknas denna tvååriga ökning kosta 300 miljarder kronor.
Vindkraften följer ett närmast identiskt mönster. Under det senaste årtiondet har vindkraftens installerade kapacitet globalt ökat med cirka 25 procent per år. Detta till stor del tack vare Kina, där tillväxten under samma period varit över 60 procent årligen. Redan 2010 gick Kina förbi USA som landet med mest installerad vindkraft i världen. Sedan dess har försprånget ökat. I fjol nådde Kina en installerad kapacitet på 75 GW, som ska öka till 100 GW innan år 2015.
Protest hos WTO
I början av 2011 lade USA in en protest till Världshandelsorganisationen (WTO) om kinesisk prisdumpning även inom vindkraft. WTO beslutade sommaren 2011 till amerikanernas fördel, och beordrade att Kina skulle sluta subventionera sin tillverkning. Men enligt Joanna Lewis kommer dessa dispyter inte att utvecklas till stora handelskrig, eftersom billiga produkter de facto även gynnar lokala aktörer:– Inkomsterna inom sol- och vindkraftsindustrin kommer inte bara av tillverkningen, utan även från installationen, som skapar lokala arbetstillfällen. Många företag i USA och Europa tjänar faktiskt på att köpa solpaneler från Kina, och ta betalt bara för installationen.
Vattenkraften störst
Störst av alla förnybara energiområden i Kina är dock vattenkraft, som i år uppnådde 229 GW, vilket är 18 procent av hela landets energibehov. Detta efter en rad jättebyggen som Three Gorges, världens största damm med en kapacitet på nära nog hela Sveriges, 22,5 GW. Kina vill utöka sin kapacitet av vattenkraft till 290 GW. Här föreligger visserligen inga handelskrig, men dock geopolitisk konflikt, då planerna hotar att leda om vatten från floder som Brahmaputra och Mekong. Kinas satsningar för att minska utsläppen gäller inte endast energiutvinning. Denna höst beslutades att ”miljövänliga industrier” ska bli en av de främsta pelarna i Kinas nya ekonomi till 2015, med satsningar och subventioner på allt från elbilar till vattenrening och avfallshantering. Denna sektor, som även inkluderar grön energi, beräknas växa med 15 procent årligen.
Lokala elkvoter
Myndigheterna är väl medvetna om kostnader och missnöje med Kinas allvarliga miljöföroreningar, och överväger även att införa lokala kvoter på hur stor andel av elen som måste produceras från förnybara källor. Men då riskerar man att minska elproduktionen som helhet, eftersom sol och vindkraft i dag enligt Joanna Lewis endast står för ett par procent av landets energi. Och i Kina är det fortfarande tillväxt som står högst på agendan.
Del ett i artikelserien om Kina, energi och miljö kan du läsa här. Den handlar om Kinas globala jakt på resurser.