Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Klimatets tillstånd 2020 – värmerekord och en oroande utveckling

    2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts globalt och det varmaste i Europa och i Sverige, trots en avkylande La Niña. Det bekräftar nu de slutliga rapporterna från WMO, NOAA och Copernicus. Under året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 °C och mängden växthusgaser ökar i allt snabbare takt. 2021 blir därmed ett avgörande år för klimatpolitikens möjlighet att bromsa utvecklingen.

    Efter att tidigare under året ha gett ut preliminära rapporter om klimatet 2020 släppte de främsta klimatinstituten i veckan sina slutgiltiga analyser. Enligt FN:s världsmeteorologiorganisation WMO:s State of the Global Climate 2020, EU:s center för klimatövervakning Copernicus European state of the climate 2020, samt USA:s vädermyndighet NOAA:s 2020 NOAA Science Report blev 2020 ett av de varmaste åren någonsin globalt och det varmaste som någonsin uppmätts i Europa. Och detta trots att året inte påverkades av väderfenomenet El Niño vars uppvärmande effekt kan öka den globala temperaturen med så mycket som +0.2 grader, utan tvärtom präglades av dess motsats La Niña som tvärtom borde ha en avkylande effekt.

    Därmed kan vi göra bokslut på ett år som borde fungera som en väckarklocka för världen att det inte går att vänta längre.

    2020 var i mångt och mycket rekordens år. Som SMB löpande rapporterat blev 2020 inte bara ett år som förlamats av en pandemi utan dessutom ett år med rekordhöga temperaturerextremväder som värmeböljorskogsbränder och stormaravsmältning av isar, ökad koncentration av växthusgaser i luften och inställda och uppskjutna klimatmöten. Det blev ett mörkt rekordår för antal väder- och klimatrelaterade katastrofer, som innebar cirka 8 200 dödsfall och 210 miljarder dollar i ekonomisk förlust. Enligt FN:s kontor för katastrofriskreducering (UNDRR) har antalet naturkatastrofer i världen näst intill fördubblats sedan år 2000 och det största skälet till det är klimatförändringarna. Under sommaren var antalet skogsbränder rekordmånga vilket gav upphov till de största utsläppen av koldioxid från skogsbränder sedan åtminstone 2003.

    Globalt har medeltemperaturen nu ökat med 1,2 grader Celsius globalt, 2,2 grader i Europa och 3 grader i Arktis. De sex varmaste åren som någonsin har uppmätts globalt har nu inträffat under det senaste decenniet. Europa upplevde sitt varmaste år någonsin med en medeltemperatur på drygt 1,6 grader över medelvärdet under referensperioden 1981–2020. Hösten och vintern i Europa var de varmaste som har uppmätts med en temperatur som var mer än 3,4 grader högre än genomsnittet 1981-2010, och cirka 1,4 grader varmare än den tidigare högsta notering som har gjorts. Även för Sveriges del var 2020 det varmaste år som har uppmätts.

    Särskilt anmärkningsvärt var den exceptionella värmen i Arktis som upplevde det näst varmaste året som har uppmätts med en temperatur 2,2 grader över genomsnittet för 1981–2010. I arktiska Sibirien slogs värmerekord och året var det varmaste som har uppmätts med en temperatur på 4,3 grader över snittet och 1,8 grader över tidigare rekord.

    Källa: Copernicus Climate Change Service (C3S), the European State of the Climate.

    I världshaven ligger nu värmen på rekordnivåer och 82 procent av dem upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Det ger omfattande påverkan på marina ekosystem som redan är påverkade av den koldioxid som absorberats av haven och försurar havsmiljön. Samtidigt fortsatte den globala medelhavsnivån att stiga och den genomsnittliga trenden sedan 1993 är en global havsnivåökning med 3,31 mm/år.

    2020 – en vändpunkt för klimatet?

    2021 är ett centralt år i det globala klimatarbetet då Parisavtalets parter förväntas presentera nya eller uppdaterade nationella klimatåtagande. Det var därför välkommet att flera av världens ledare gav mer ambitiösa klimatlöften under det USA-ledda klimattoppmötet i veckan. Bland annat att ska värdlandet själv halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005 års nivå. Men trots alla nya klimatlöften är världen fortfarande mycket långt ifrån att hålla löftena i Parisavtalet. Enligt Climate Action Trackers beräkningar behöver utsläppen till 2030 minska med hela tio gånger mer, för att världen ska klara av att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Förhoppningvis kommer veckans löften vara ett första steg i en mer verklighetsanpassad anpassning för att sätta upp och hålla de löften som jorden kräver av oss.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.