Kritik mot sänkt reduktionsplikt: ”Genomför inte förslaget alls”

2030-sekretariatet vädjar i sitt remissvar till regeringen att inte genomföra sänkningen av reduktionsplikten till sex procent 2024. Ekonomiskt pressade hushåll och företag kan kompenseras på mycket mer träffsäkra sätt än med lägre reduktionsplikt, betonar sekretariatet.

Reduktionsplikten innebär att diesel och bensin får en inblandning av biobaserade, förnybara drivmedel. För diesel främst HVO från tallolja, slakteriavfall och liknande, och för bensin etanol gjord bland annat av jordbruksprodukter.

Inblandningen ska enligt plan ökas successivt fram till år 2030. Då ska delmålet 70 procents lägre fossila utsläpp från fordonsflottan uppnås. Detta hade, enligt tidigare planering, krävt en 28-procentig förnybar inblandning i bensinen och en 66-procentig inblandning i dieseln detta år.

Beslutet om ökad inblandning av biobaserade bränslen fattades med bred majoritet i riksdagen i juni 2021, med enbart Sverigedemokraterna som motståndare.

Men med reduktionsplikten blir bensinen och dieseln dyrare, och med fjolårets kraftiga prisuppgång fick flera partier kalla fötter.

”Lägre reduktionsplikt osäkert sätt att få lägre bränslepris”

Men, påpekar nu 2030-sekretariatet i sitt remissvar, att sänka reduktionsplikten är inte ett säkert sätt att få bränslepriserna att sjunka. Själva marknadspriset på olja är långt mer avgörande. Dieselpriset har till exempel sjunkit från toppnoteringen 28 kronor till cirka 22 idag, utan förändring av reduktionspliktens nivåer.

Sekretariatet förordar att sänkningen inte genomförs alls, men inser att det nog blir så ändå. Som kompromiss föreslår man bland annat en särskild kontrollstation i slutet av 2024, som undersöker om den nya sex-procentiga nivån alls fått något genomslag på priset vid pump.

Man vill också se andra konkreta stöd till utsatta hushåll och företag, särskilt i bilberoende lands- och glesbygd.

S-regeringen började med att sänka bensinskatten

Det var flera faktorer vid sidan om priset på biodrivmedel, främst Ukrainakriget, som fick bränslepriserna att sticka iväg högt våren 2022. Detta gav dåvarande S-regering kalla fötter. I vårbudgeten sänktes bensinskatten för att mildra effekterna, något som kritiserades inte bara av miljörörelsen.

Lägre priser på bensin och diesel var ett av SD:s, Liberalernas, Kristdemokraternas och Moderaternas lockrop i valet hösten 2022. Flera kronor lägre priser vid pump utlovades. Något som nu, sedan man vunnit, ska åstadkommas med en kraftig nedjustering av reduktionsplikten. Årets nivåer, 7,8 procent för bensin och 30,5 för diesel, skulle nästa år ha justerats upp till 12,5 respektive 40 procent.

Att bland andra Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet betonat att Sverige sannolikt inte kommer att klara att nå sina klimatpolitiska delmål till 2030 har inte påverkat regeringen. Klimatmålen ska nås med ”andra” åtgärder som är effektivare och kan genomföras till lägre kostnader, har svaret varit.

Regeringens kompromiss med samarbetspartiet Sverigedemokraterna ligger alltså på sex procents inblandning för båda bränslena från 2024. Efter valåret 2026 sätter regeringen i sitt förslag ingen nivå alls och besked om vad som komma skall saknas.

Uteblivna besked gör det svårt för drivmedelsbranschen

Den oklarheten är också mycket negativ, framhåller 2030-sekretariatet. Osäkerheten om vad som ska hända gör företagen ovilliga att satsa. ”Regeringen är rimligen väl medveten om att detta allvarligt försvårar för drivmedelsbranschen” heter det i remissvaret.

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar leder de sänkta nivåerna från 2024 att fem miljoner ton fossilt koldioxid mer släpps ut årligen än vad som annars skulle ha skett. Det kan jämföras med de totala årliga utsläppen i Sverige på cirka 45 miljoner ton per år.

Reduktionsplikten har varit och är kontroversiell även inom miljörörelsen, dock av helt motsatta skäl än kritiken mot att bränslena blir dyrare. Vissa miljöorganisationer pekar på att även biobränslen ger utsläpp av koldioxid och att det är bättre att minska belastningen på skogarna med lägre uttag av biomassa.

Miljörörelsen i stort framhåller att det är avgörande att minska vägtrafiken, och inte som sker nu planera för ständig ökning av transporterna. Ett mer transporteffektivt samhälle där fler reser kollektivt och med cykel och till fots behövs också, utöver fossilfria drivmedel och elektrifiering av fordonsparken.