Nu vet Livsmedelsverket hur och vilken mat som slängs

Livsmedelsverket har nyligen genomfört en så kallad plockanalys för att undersöka hur mycket matavfall som hamnar i restavfallet. Frukt och grönt slängs mest. Och maten hamnar både i matavfallsfraktionen och i soppåsen för restavfall.
Supermiljöbloggen har tidigare skrivit om matsvinn som är en stor klimatbov och om hur stegrande matpriser kan påverka minskning av mat som slängs. Livsmedelsverkets senaste rapport om matavfall i hushållen är gjord samtidigt som de pågående höjningarna av matpriserna och ger ny kunskap om hur hushållen gör med mat som inte anses ätbar.
Använde plockanalys som metod
En plockanalys är en analys av sammansättningen av det som slängts i soporna. I det här fallet har alltså Livsmedelsverket undersökt både matavfall som källsorterats som matavfall och det matavfall som inte källsorterats och slängts i soppåsen.
I Livsmedelsverkets studie ingår inte mat och dryck som hällts ut i avloppen. Av den mat som slängs och mäts i plockanalysen finns både mat som inte är ätbar, till exempel ben och kaffesump, och mat som skulle kunna ha ätits, det som ofta kallas matsvinn.
Kommuner genomför löpande plockanalyser av olika avfallsslag, men det är ovanligt med förfinade plockanalyser för att ta reda på vilken typ av mat som slängs.
Analyserna i Livsmedelsverkets nya rapport är gjorda på källsorterat matavfall och restavfall
hos 15 kommuner i Sverige. Undersökningen genomfördes under hösten 2022 och första delen av 2023.
Avfall från såväl villor som lägenheter har studerats. För att ta reda på den totala bilden av vilken mat som slängs gjordes analyser av både restavfallet och det utsorterade matavfallet. I själva rapporten fokuserar Livsmedelsverket på de delar som är matsvinn och vad matsvinnet består av.
Hushållen slänger mat både i det utsorterade matavfallet och i restavfallet (soppåsen). Matsvinnet som slängs i soporna i hushållen har i Livsmedelsverkets studie analyserats och sorterats i sju olika
kategorier: frukt och grönsaker (inklusive potatis), bröd och brödprodukter, kött, fisk,
mejeriprodukter, matrester (rester från alla typer av måltider) och övrigt ätbart (exempelvis chips,
godis, nötter, majonnäs, dressing, ketchup, oljor, frukostflingor, frö, kryddor, mjöl, socker).
Frukt och grönt slängs mest
Livsmedelsverket har tittat på skillnader mellan villor och lägenheter. I båda fallen är frukt och grönsaker det som slängs mest. I villor syns högre andel kött i avfallet.


När resultaten slås samman oavsett typ av hushåll utgör frukt och grönsaker gemensamt 36 procent av den mat som slängs i de svenska hushållen och är därmed den största delen av matsvinnet. Det är ofta potatis, äpplen, morötter och lök som slängs. Därefter kommer bröd och brödprodukter som utgör 19 procent.
Stor potential minska matsvinnet
Resultaten i rapporten bekräftar enligt Livsmedelsverket att frukt och grönsaker utgör den största delen av den mat som slängs i hushållen, följt av bröd. I tidigare studier har Livsmedelsverket sett att matrester varit det som slängts mest, efter frukt och grönsaker. I slutsatserna i rapporten framhåller Livsmedelsverket att det faktum att matrester nu hamnar längre ner på listan tyder på att konsumenternas kunskap om att ta vara på tillagad mat har ökat. Här finns ändå potential att minska matsvinnet ytterligare.
Resultatet bekräftar att det finns osäkerhet kring hur man bäst förvarar maten och hur länge tillagad mat håller. Genom ökad kunskap hos konsumenter om hur livsmedel, särskilt frukt och grönsaker, bäst förvaras för att hålla så länge som möjligt, finns potential att minska matsvinnet i hushållen. Livsmedelsverket ser även potential i minskad matsvinn ifall kunskapen hos befolkningen ökar om att matrester kan hålla upp till en vecka förutsatt att maten förvaras i fyra grader.
En hög andel av maten som slängs i restavfallet slängs i sin förpackning och till och med i
oöppnade förpackningar. Här menar Livsmedelsverket att det finns potential att minska matsvinnet genom att konsumenterna öppnar förpackningarna och tittar, luktar och smakar innan de eventuellt bestämmer sig för att slänga maten.
Läs mer i Livsmedelsverkets rapport här.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till