Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Ny rapport: Barn drabbas hårdast av klimatkrisen

Värmeböljor, luftföroreningar, extremväder, matbrist och infektionssjukdomar. Klimatkrisen innebär hälsorisker som kan komma att påverka kommande generationers hela liv, och det är barnen som kommer påverkas särskilt hårt. 

Det var en efterlängtad rapport som släpptes i veckan av Lancet Countdown, ett internationellt samarbete mellan forskare och institutioner som sedan 2016 årligen rapporterar om hur klimatförändringen påverkar människors hälsa.

Tidigare års forskningsrapporter från detta samarbete har visat att vår sårbarhet för hetta är oacceptabelt hög, att sårbarheten stiger i alla delar av världen och att om inget görs riskerar de senaste 50 årens framsteg inom global hälsa undermineras. Årets rapport fokuserar på hur barns hälsa drabbas, vilket förklaras fint av Peter Byass, professor i global hälsa vid Umeå universitet och en av delförfattarna till rapporten:

I år har vi fokuserat på barnhälsa, och temat är att deras hälsa inte ska behöva styras av klimatförändringarna. Folk i min generation kommer att vara döda, men de som växer upp nu måste brottas med alla problem som vi orsakar om vi inte hejdar den globala uppvärmningen.

Rapporten menar att ett barn som föds i dag kommer att möta ökade risker från extrema väderhändelser som skogsbränder, översvämningar och längre perioder av torka. Därmed utgör den en viktig påminnelse om varför vi behöver agera omedelbart för att värna framtiden för kommande generationer. Om världens länder inte snabbt minskar utsläppen och klimatförändringen behåller nuvarande takt kommer barn som föds i dag att vid 71 års ålder leva i en värld vars medeltemperatur ligger 4 grader högre än under förindustriell tid.

Den utvecklingen är ett hot mot hälsan i varje del av deras liv. Forskarna vill därför att hälsoriskerna lyfts vid FN:s klimatmöte i Madrid om några veckor.

Nyligen kunde vi läsa att luften är så dålig i Indiens huvudstad New Delhi att fem miljoner andningsmasker fick delas ut till skolbarn som skydd mot luftföroreningarna. Kol står idag för 38 procent av världens totala energiproduktion, och fossila bränslen står för 60 procent av världens elproduktion. Globalt bidrog kol till mer än 440 000 för tidiga dödsfall beroende på partiklar i luften under 2016.

Samma år knöts 281 000 för tidiga dödsfall i Europa till farliga partikelnivåer i luften, varav cirka 48 200 av dem beräknas ha orsakats av kolanvändning, enligt rapporten. Minst sagt alarmerande är därför att världens kolanvändning fortsätter öka när den borde minska. Luftföroreningar är extra skadliga för unga människor vars lungor fortfarande är under utveckling, och luftföroreningarna bidrar till reducerad lungfunktion, förvärrad astma och ökad risk för hjärtattack och stroke.

Ett annat påtagligt problem för barn och unga som lyfts fram i rapporten är en ökad risk för näringsbrist, som till exempel hämmad tillväxt, försämrat immunförsvar och långsiktiga utvecklingsproblem. När världen blir varmare kommer även skördarna att minska. vilket är ett hot mot tillgången på mat. Det kan minska näringsinnehållet i det som odlas och även driva upp matpriserna.

Redan i dag är den globala medeltemperaturen cirka en grad högre än den var i slutet på 1800-talet, och de senaste trettio åren har skördepotentialen globalt minskat när det gäller majs, vintervete, sojabönor, och ris.

Höjda temperaturer och förändrade nederbördsmönster kan även leda till att infektionssjukdomar ökar, vilket kan komma att drabba barnen hårdast. Med ökad risk för att sjukdomar som denguefeber och malaria ökar i områden där det tidigare varit ovanligt eller inte förekommit alls, som till exempel i södra Europa, står vi inför helt nya utmaningar. I Sverige har vi med varmare somrar sett en ökning av antal fall av badsårsfeber som orsakas av diarréframkallande vibriobakterier.

Rapporten fokuserar inte enbart på barn, utan belyser även situationen för äldre personer som liksom barn ofta kan vara mer sårbara. Där pekar forskarna framför allt på faran med värmeböljor. För äldre personer med hjärtproblem eller kroniska andningsproblem kan det vara direkt livshotande.

Allt är dock inte negativt, och forskarna betonar att ungefär hälften av de studerade länderna har tagit fram särskilda beredskapsplaner för att möta klimatförändringarna. De uppmanar dock till skarpa åtaganden för att vända utvecklingen:

• Att snabbt fasa ut kolanvändningen globalt.

• Att rika länder ska hjälpa fattigare länder finansiellt.

• Att satsa på effektiva och billiga transportsystem som cykling och gående, genom bland annat cykelbanor och lånecyklar.

• Att göra stora investeringar för att anpassa vårdsystem så att de klimatorsakade hälsoproblemen inte slår ut annan vård.

Som ett sammanfattande budskap betonar forskarna vikten av att agera, vilket borde göra det klart för alla att inse att omställningen berör oss alla:

Om världens länder lyckas svara upp till Parisavtalet så kan ett barn som föds i dag se fram emot en värld som når noll-nettoutsläpp av växthusgaser lagom till 31-årsdagen, vilket banar väg för en hälsosammare framtid.


SMB bevakar klimatkrisens hälsopåverkan. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla hemsidan och vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Swisha en slant till 123 270 12 33 för att stötta vårt arbete.

>>Läs mer om vad vi vill göra här

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra