Över 60 000 dog av värme i Europa förra sommaren

Sommaren 2022 var den varmaste någonsin i Europa och värmeböljorna avlöste varandra. Nu visar en ny studie att värmen krävde över 60 000 värmerelaterade dödsfall. Det är inte långt ifrån rekordsommaren 2003. Om inte mer effektiva anpassningsplaner genomförs kan Europa stå infö dubbelt så många dödsfall 2050.

Med klimatförändringar blir värmeböljor allt vanligare och allvarligare, med uttalade effekter på människors hälsa. Sedan 1950 är det tydligt att värmeböljorna blivit vanligare och värre i nästan alla regioner globalt och är det extremväder som har den tydligaste kopplingen till den antropogena globala uppvärmningen. 

De senaste åren har flera värmeböljor slagit temperaturrekord och lett till tusentals människors död. Under 2019 dog 356 000 människor i nio länder av sjukdomar relaterade till extrem värme. Den europeiska värmeböljan 2003 dödade mer än 70 000 människor, och värmeböljan 2015 i Indien dödade över 2 500 människor. Dessa siffror är sannolikt underskattningar eftersom dödsfall från värmeböljor ofta inte tillskrivs värmen, utan till sjukdomar som förvärras av värme, såsom hjärtsjukdomar.

Efter värmeböljan i Europa 2003 ökade den samhälleliga medvetenheten som ledde till utformningen och implementeringen av anpassningsstrategier för att skydda riskgrupper. Men trots denna beredskap och anpassning dog mer än 61 000 människor av värme under förra sommaren i Europa, visar nu en ny studie i Nature Medicine. Detta är avsevärt många fler än tidigare uppskattningar på ungefär 16 000. Detta trots att tidigare studier visat att risken för dödsfall på grund av värme har minskat i flera europeiska länder.

Italien, Spanien, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Grekland hade de högsta värmerelaterade dödlighetstalen medan i relativa termer återfanns de i länder nära Medelhavet, såsom Italien, Grekland, Spanien och Portugal. Studien kom lämpligt när nu extremhettan än en gång lamslår södra Europa.

Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa. Enligt EU:s statistikkontor Eurostat, var det ovanligt hög överdödlighet på plus 16 procent i juli och plus 12 i augusti. Enligt den nya studien i Nature Medicine var bördan av värmerelaterad dödlighet högre bland kvinnor än hos män och bland äldre.

Resultatet visar hur allvarligt extremvärmen redan påverkar världen vid en global uppvärmning på 1,2 °C, men där genomsnittet för Europa för den senaste 5-årsperioden redan ligger på 2,2 °C över förindustriell tid (1850-1900). Dessutom indikerar prognoser för kontinenten att temperaturerna, och deras hälsoeffekter, kommer att stiga i snabbare takt, om inte kraftfulla begränsnings- och anpassningsåtgärder vidtas.

Med en juni som redan är den varmaste någonsin och en början på juli månad likaså är det viktigt att snabbt agera för att anpassa våra samhällen för att hantera värmen. I avsaknad av anpassning till framtida sommaruppvärmning kan vi, enligt den nya studien, förvänta oss en värmerelaterad dödlighet på 68 116 dödsfall i genomsnitt varje sommar år 2030, 94 363 dödsfall år 2040 och 120 610 dödsfall år 2050.

Det finns goda exempel att ta efter med offentliga kylrum och varningssystem, men dessa måste skalas upp. Flera städer, men ännu inte i Sverige, har offentliga kylcenter som kan aktiveras vid extrema värmeböljor som människor kan uppsöka. Dessa är särskilt viktiga i områden med sårbara grupper som kan ha svårare att klimatanpassa beroende på brist på grönska där de bor samt ekonomiska hinder för att kunna skaffa luftkonditionering eller fläktar. Gällande vårt egenproducerade klimatförändringsproblem behöver samhället börja agera istället för att reagera. Det kommer nämligen bara att bli värre.