Shell tänker utöka produktionen av olja och gas i samarbete med Sydafrikas regering. Planerna möts nu av massiva protester från lokalinvånare, urinvånare och miljörättsgrupper.
Bläcket från signaturerna på överenskommelser från COP26 har knappt hunnit torka, men oljegiganterna ångar på som vanligt. Trots stora protester utökar Shell sitt sökande efter nya olje- och gaskällor utanför Sydafrikas östkust.
Hav och klimat är hotat
Fossilplanerna går helt emot Parisavtalets löften. I princip all kol, olja, och gas måste från och med nu stanna i marken för att vi ska ha någon som helst chans att klara 1,5-gradersmålet, visar forskning.
Shell påstår att klimathotet är något de tar på största allvar, men de har under åren aktivt bidragit till att underminera klimatsatsningar genom att sprida missinformation och donera miljontals dollar till klimatförnekande politiker. Händelserna i Sydafrika har lett till att flera företag nu sagt upp sina samarbeten med Shell.
Utbyggnad av nya gas- och oljeplattformar kommer dessutom påverka livet i havet runtom Sydafrika. Shells plan är att sända ut seismiska chockvågor i tio-sekunders intervaller varje dag i fem månaders tid. Ekot från chockvågorna analyseras och baserat på ljudmönstret går det att avgöra var olje- och gasreserverna befinner sig.
Shell hävdar att tekniken som används blivit testad under lång tid, och att stor möda lagts på att minimera åverkan på djur och miljö. Men vetenskapen kring effekterna från chockvågor på djurliv än så länge ofullständig, och marina forskare är starkt kritiska då de menar på att höga ljud kan störa djurs beteenden. Alltifrån plankton till valar och delfiner är hotade.
Urinvånare hamnar i kläm
Dessa djur spelar livsviktig roll för marina ekosystem och dess förmåga att livnära lokalbefolkningar. Sydafrikas östkust bebos bland annat av Xhosa-folket, en stam med historia som sträcker sig tillbaka hundratals år. De livnär sig primärt på jordbruk och småskaligt fiske, och representanter hävdar nu att deras traditionella levnadssätt är hotat av Shells aktiviteter.
”Vi har många fiskare i området vars inkomst kommer från havet, och vi vet att utvinningen av olja inte kommer leda till några jobb för vårt folk”, säger Nonhle Mbuthumba från den lokala organisationen Amadiba Crisis Committee till Mongabay. Han förklarar vidare hur haven har en stor andlig betydelse för lokalinvånarna, och hur ritualer kopplade till haven riskerar att störas av chockvågor och borrningsaktiviteter.
Tusentals människor och flertalet miljö- och människorättsorganisationer protesterar nu mot Shells planer. De påstår att regeringen tagit beslut utan någon konsultation med lokalbefolkningen och protesten är en av de största i landet sedan apartheidtiden.
Shells kontroversiella historia
Området är dessutom extra känsligt för eventuella olyckor på grund av den mycket starka Agulhas-strömmen som flyter längs Sydafrikas kust. Strömmen är en av världens kraftigaste, vilket skulle göra det mycket svårt att kontrollera eventuella oljespill.
Olja spills frekvent jorden över, där Nigeria är ett typexempel på hur illa det kan gå. I Nigeria har Shell själva rapporterat över tusen incidenter enbart de senaste tio åren, med en estimerad mängd på svindlande 17.5 miljoner liter olja. De riktiga siffrorna antas vara betydligt högre. Idag är Nigerdeltat i Nigeria en av världens mest kontaminerade platser.
Shell har betalat ut otroliga 1.5 miljarder dollar i olika skadestånd sedan 2000, och fick nyligen böta 111 miljoner dollar för ett antal läckage som skedde under slutet av 60-talet i Nigerdeltat. Rättsfallet har pågått i 30 år och Shell har överklagat domen vid ett flertal tillfällen. Fortfarande hävdar Shell att utsläppen skett till följd av sabotage, och inte försummelse från deras sida.
Olja som lösning på fattigdom
Sydafrika har likt många andra länder fått upp intresset för blå ekonomi som ett sätt att öka intäkter och skapa arbetstillfällen inom havsekonomin. År 2013 lanserades Operation Phakisa för att snabba på utvecklingen av infrastruktur och projekt kopplade till haven, för att på sikt kunna lösa problem kopplade till fattigdom, arbetslöshet, och ojämlikhet. Bland annat genom att kraftigt utöka landets produktion av olja och gas, något som rimmar mycket illa med Sydafrikas antagande av Parisavtalet.
Sydafrikas regering har kommit ut med starka anklagelser mot demonstranterna, och mineral- och energiministern Gwede Mantashe har likställt invändningar mot projektet med apartheid och kolonialism förklätt till miljökamp. Mantashe hävdar att Afrika borde ha samma möjlighet att utvinna sina fossila resurser som resten av världen har gjort i åratal.
Redan nu drivs Sydafrika i mångt och mycket av kolkraft och är i nuläget världens trettonde största utsläppare av växthusgaser. Under COP26 förhandlades en summa på 8,5 miljarder dollar fram för att hjälpa Sydafrika avsluta sitt kolberoende samt utöka användandet av förnybar energi. Hur det skall åstadkommas genom utökad olje- och gasproduktion återstår att se.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till