Sverige kan bygga ny kärnkraft

Chalmers, KTH och Uppsala Universitet vill bygga fjärde generationens kärnkraft i Sverige. De har ansökt om att få starta en reaktor i forskningssyfte, och frågan ligger på remiss hos vetenskapsrådet. Allianspartierna är splittrade i frågan.
Jan Björklund, Fp, säger till DI att han ser mycket positivt på förslaget. Centerpartiets Annie Lööf är däremot mer skeptisk.

Vi får se om det någonsin hamnar på det politiska bordet. Om det gör det så säger Centerpartiet nej. Vi vill satsa på grön, förnybar energi och stödja redan påbörjade och befintliga forskningsanläggningar som exempelvis Max IV i Lund. säger hon till TT.

Även Miljöpartiet motsätter sig forskningsreaktorn. Projektet beräknas kosta skattebetalarna minst 1,5 miljarder kronor vilket, enligt Lise Nordin, är felprioriterat.

Det här är en felinvestering. Regeringen vill ta Sverige in i en dyr återvändsgränd. Det handlar om 1,5 miljarder kronor som i stället borde läggas på att utveckla förnybar energiteknik, säger Nordin till DN.

Beslutet ska tas 1 oktober. Fjärde generationens kärnkraft kan visa sig mycket säkrare än våra nuvarande reaktorer, men problemet är att tekniken är dyr och kan vara svårt att motivera ut ett ekonomiskt perspektiv. Forskarna ser dessutom ett begränsat behov, de mest aktuella är ”små isolerade samhällen i Arktis eller Kanada”.
Ett genombrott har varit att svenska forskare har utvecklat en speciell stålvariant som kan hantera rostangreppen från smält bly, vilket öppnar upp för att kunna använda bly som kylmedel istället för vatten. SVT skriver:

I dagens kärnkraft kyls normalt bränslet med vatten i stora bassänger. Det innebär en risk, som olyckan i Fukushima visade: när det blev härdsmälta efter jordskalvet och tsunamin ångade vattnet bort och radioaktivitet läckte ut. Bly däremot kokar vid mycket högre temperaturer, reagerar inte med vatten och leder till färre problem med restvärme i reaktorhärden.
Och fjärde generationens kärnkraft utlovar 100 gånger bättre bränsleutnyttjande, en avfallsmängd som bara är högst en procent av den från dagens kärnkraft, och dessutom är avfallet en risk under kanske tusen år istället för bortåt 100.000 år som med dagens avfall.

Även Greenpeace chef Annika Jacobsson har uttalat sig om det eventuella forskningsprojektet. I ett blogginlägg skriver hon:

Det är inte en längre en fråga om ny och billig förnybar energi kommer att ta över på framtidens energimarknad eller inte, den tekniska och industriella utveckling som redan pågår är ohejdbar. Det som är den verkliga frågan är om hur Sverige ska lyckas hantera omställningen som ställer krav på fortsatt teknikutveckling men också innovation och utveckling av elmarknaden.
Med ökade mängder förnybart i energimixen behöver Sverige investera i smarta nät som ger möjlighet till lagring, laststyrning och snabba svängningar på användarsidan. I ett sådant system har oflexibel kraftproduktion som kärnkraft ingen plats. Kärnkraftverk är helt enkelt byggda för att gå, inte för att kunna stängas ner och startas upp vid behov.