Sverige rapporterar märkligt högt kolupptag i skogen, visar granskning

De svenska och finska skogarna påminner starkt om varandra. Ändå redovisar Sverige tre gånger högre kollagring än Finland i rapporteringen till FN:s klimatpanel, avslöjar Aftonbladet. Forskare vill nu att skillnaderna granskas.

Tidningens team har besökt gränsen mellan de båda länderna i Tornedalen, och frågar sig hur så likartade skogsmarker kan skilja sig åt så kraftigt. Kan svensk skog verkligen vara tre gånger bättre för klimatet? Att skogen lagrar in kol från atmosfären är en oerhört viktig klimatfaktor, och det gäller att öka inlagringen för att minska det fria, värmande kolet i atmosfären.

Finland och Sverige är två av EU:s två största aktörer inom skogsbruk. Finland ligger långt ned i EU:s tabell över marklagring av kol, bland annat som en följd av stora avverkningar och sämre tillväxt. Sverige ligger dock i topp, enligt AB:s genomgång.

Sverige avverkade mer än Finland

Den stora frågan är varför Finland ligger kvar långt ner i tabellen under de år Sveriges siffror skjuter iväg. År 2023 avverkade Sverige rent av mer timmer per hektar produktionsskog än Finland samma år, enligt tidningens analys.

I Sverige gjordes förändringar i beräkningsmetoderna innan de nya, bättre siffrorna redovisades. Men det poängteras att båda ländernas sätt att rapportera marklagringen är godkända av IPCC, FN:s klimatpanel.

Forskaren och professor emeritus vid Lunds universitet, Anders Lindroth, vill att man går till botten med vad som ligger bakom skillnaderna.

Det är verkligen anmärkningsvärt. Jag menar på att det borde vara förhör i riksdagen – senatsförhör – om det här, säger han till AB.

Ökad kollagring ger ingen frisedel

Aftonbladet utgår i sin granskning bland annat från de siffror som Naturvårdsverket presenterade i december i fjol, och som visade en kraftig förbättring av kollagringen under de senaste åren i svensk skogsmark. Detta sades bero på en tämligen stor minskning av avverkningsnivåerna under de allra senaste åren, i kombination med bland annat att skogarna hämtat sig från torka och barkborreangrepp under den heta sommaren 2018.

Siffrorna anger att skogens nettoinlagring av koldioxid – skogsmaskinernas och avverkningarnas läckage borträknat – år 2024 uppgick till 54,6 miljoner ton. Det är mer än Sveriges territoriella utsläpp av fossil koldioxid och övriga växthusgaser, som uppgick till 47,5 miljoner ton samma år.

Detta förhållande fick klimatskeptiker, förvillare och förnekare att, totalt felaktigt, utropa att Sverige nu minsann redan nått klimatmålet om nettonollutsläpp för 2045. SMB beskrev nyligen i en artikel varför kollagring i skog och mark, och utsläpp av fossil koldioxid från kol, olja och fossilgas måste hållas isär.

Olika kretslopp måste skiljas åt

Enkelt uttryckt är upptaget och avgången av kol när skogen växer respektive avverkas eller dör nutidens kretslopp. Omloppstiden är mellan tio och etthundra år. När stenkol och olja från forntiden förbränns är omloppstiden däremot hundratals miljoner år. Därför kan inte flödena räknas samman. SMB:s artikel redogjorde också för hur systemet att redovisa kollagring i mark, LULUCF, fungerar.

Det återstår att se om det blir någon undersökning och försök till klarläggande om hur det står till med den nya svenska beräkningsmetoden och om den måste korrigeras. Men visar sig Finlands metod mer korrekt är alltså beskedet om de senaste årens stora ökning av marklagrat kol i Sverige tyvärr en helt felaktig historia.