(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Sveriges godaste kranvatten korat – varför är vattenfrågan så viktig?

Foto: Pexels

Sveriges godaste kranvatten kommer från Höganäs. Med Kranvattentävlingen vill branschorganisationen Svenskt Vatten belysa frågan om vattnet som vårt viktigaste livsmedel och de miljöutmaningar som hotar vår vattenförsörjning. SMB fick en intervju med VD:n Pär Dalhielm, som betonade hur unikt vårt svenska kranvatten är och hur vi tar det för givet.

Var femte år arrangerar tävlingen branschorganisationen Svenskt Vatten Kranvattentävlingen, där landets godaste kranvatten koras. Alla kommuner får då en inbjudan om att anmäla sig till tävlingen. Sammantaget deltog 104 kommuner i årets tävling och efter 10 regionfinaler runt om i landet gick 20 kommuner vidare till riksfinalen 18 november. Efter att en jury av vana vinprovare (numera också vattenprovare) sagt sitt stod skånska Höganäs som vinnare med motiveringen: 

Ett vinnarvatten med självklar elegans och utsökt fräschör. Här finns balans, karaktär och en klingande längd. Som Fröding skrev ”i varje droppe är en ädelsten”.

En resurs att värna

Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm är tacksam att tävlingen har lyft betydelsen av kranvattnet som dessutom blivit lite av en lokal stolthet för de tävlande och ser det som något som kommunen skulle kunna gynnas av under pandemin nu när alltfler “hemestrar”. Segrande kommun vinner nämligen, utöver uppmärksamheten som tävlingen ger, en PR-kampanj till ett annonsvärde om 250 000 kronor för att lyfta vattnet och vattenfrågorna.

Svenskt Vattens VD Pär Dalhielm menar att alla nog inte förstår hur viktigt vårt vatten är och att vi därför lätt tar det för givet:

Vårt svenska kranvatten är på många sätt en unik produkt, med hemleverans till varenda hem och arbetsplats – överallt där vi behöver vatten. Alltid lokalproducerat, alltid färskt.

Trots att pandemin försvårade arrangerandet av tävlingen anser han att det trots allt gått bra utifrån förutsättningarna. Annars är det i det personliga mötet som det har varit lättare att boosta hållbarhetsfrågorna säger han, men att det har fungerat väl även i digital form.

Dolda nyttor

Syftet med Kranvattentävlingen är att synliggöra hur sårbart Sverige skulle vara utan de tillförlitliga vattenresurser vi har idag. Den varma och torra sommaren 2018 blev en ögonöppnare för många, menar Dalhielm, där vattnets betydelse – i alla fall tillfälligt – blev påtaglig för de flesta. Särskilt konkret var det för de som arbetade inom jordbruket som tvingades nödslakta sin boskap när torkan ledde till både vatten- och foderbrist. Det tillsammans med den allmänna debatten om klimatförändringar anser har fått upp vattenfrågan högre på agendan. Samtidigt, menar han, finns en “självklarhet” kring att ta vattnet för givet till och med på högsta politiska nivå:

När coronapandemin drog igång och fokus hamnade på livsmedelsförsörjningen så ingick först inte vattenförsörjningen i näringsdepartementets avstämningar.

Pär Dalhielm menar att vi måste vi ställa oss frågan hur robust vår infrastruktur egentligen är. Om vattenförsörjningen slås ut fungerar varken sjukhus eller skolor, vilket förlamar hela samhället. Därmed kan det bli en kris på en kris som får stora konsekvenser:

Om det bryter ut en brand på ett fartyg i Mälaren – dricksvattentäkt för två miljoner människor – och branden släcks med skumsläckningsmedel som innehåller PFAS är den vattentäkten förgiftad och obrukbar.

Samtidigt uppfattar Pär Dalhielm att det finns en ovillighet från beslutsfattare – men även allmänheten – att investera och betala för vår vatteninfrastruktur för fortsatt tillgång på högkvalitativt vatten. Han hänvisar till en investeringsrapport som Svenskt Vatten nyligen gjort som visar att mellan 2020 och 2040 kommer samhället behöva investera 460 miljarder kronor för att säkra våra vattensystem. Investeringsbehovet i VA-sektorn har ökat från 16 till 23 miljarder per år och några anledningar är en ökande befolkning, samhällets krav och klimatförändringar.

En splittrad fråga

Dessvärre är ansvarsfördelningen en splittrad fråga i Sverige och finns vid flera olika myndigheter. Det blir därför svårt att få ett helhetsgrepp, menar Dalhielm. Det är dessutom ett ojämlikt system där det kan kosta olika beroende på var man bor, men vattnet kostar i snitt enbart 4 öre per liter i Sverige.

Samtidigt, menar Dalhielm, att det är viktigt att vara medveten om att dagens VA-bolag är mer än bara kranvatten. De är även viktiga för landet biogasproduktion och fyller en viktig funktion som kylvatten när stora batterifabriker behöver byggas. Han tycker därför att det är synd att dagens politiska debatter inte pratar om långsiktiga hållbarhetsfrågor utan enbart fokusera på det som syns här och nu och att det är samma dilemma som med klimatfrågan i stort:

Varför behandla en fråga i dag som går att skjuta framåt.

En global fråga

Som branschorganisation för landets livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag arbetar Svenskt Vatten med att företräda kommunernas VA-organisationers intressen för att få gehör i nationella och internationella sammanhang. Pär Dalhielm är därför tydlig med att det är viktigt att förstå vattenfrågan i en global kontext och dess centrala roll i de globala målen Han argumenterar därför för att Sverige med sin höga vattenkvalitet borde anta en ledarroll globalt och inom EU. Han kan förvisso se att fokus har ökat på havsfrågor, men då enbart i det ekologiska perspektivet.

Han ser vatten och sanitetsfrågan som en viktig jämlikhetsfråga, något som blev extra tydligt under Världstoalettdagen – som inträffade dagen efter finalen i Kranvattentävlingen – som särskilt betonat hur viktigt sanitet är för jämlikhet världen över. För trots de framgångar som gjorts saknar fortfarande två miljarder människor i världen tillgång till en fungerande toalett och WaterAid gör bedömningen att med nuvarande utveckling tar det 400 år tills alla i Afrika har en toalett samtidigt som sanitetskrisen förvärras av klimatförändringarna. Liksom Pär Dalhielm menar WaterAids generalsekreterare Anna Nilsdotter att Sverige har en stor möjlighet att driva på internationellt för att sanitetsfrågan ska få större uppmärksamhet.

Det är uppenbart att både kranvatten och sanitet är frågor som tas för givna i flera länder, särskilt i Norden där vi är vana vid billigt och tillgängligt vatten. Kranvattentävlingen är ett sätt att öka medvetenheten, men eftersom den hålls var femte år skulle andra mer direkta och långsiktiga initiativ också behövas. Vårt vatten är alldeles för värdefullt för att tas för givet.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra