Växjö stift har mer skog i årsbokslutet än i remissvaret på skogsutredningen

När Växjö stift kom med sitt remissvar på Svenska kyrkans skogsutredning användes siffror som redovisar lägre virkestillgång och gav skäl till att avvisa förslagen om höjda omloppstider och större avsättningar. Men i stiftets årsredovisning används andra, mycket positivare siffror. Mätt i virkesvärde handlar skillnaden om hundratals miljoner kronor.

Supermiljöbloggen, SMB, har i en rad artiklar tidigare i år granskat turerna kring Svenska kyrkans skogsutredning (se sammanställning här). Vi visade hur stiftsjägmästare och förtroendevalda i stiftens egendomsnämnder anlade en massiv kampanj mot skogsutredningens förslag om ett skonsammare skogsbruk – en kampanj som även innehöll spridning av hån och nedlåtande kommentarer om de inblandade i utredningen och sympatisörer till denna.

SMB:s rapportering grundar sig på en omfattande genomgång av e-postkommunikationen mellan ett antal förtroendevalda och stiftsjägmästare inom egendomsförvaltningarna, samt vissa forskare inom Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Och visar hur tre omfattande ”anti-utredningar” självsvåldigt tillsattes av egendomsnämndernas samarbetsförening Enso. Ett tendentiöst material som på många håll utgjort underlag för olika församlingars och kyrkoråds ställningstaganden.

Förtäckt hot om indraget samarbete

Granskningen visar även att SLU halvt om halvt tvingades att göra specialbeställda körningar för att få fram nya skogsdata som kunde användas mot utredningen efter förtäckta hot om indraget samarbete.

SMB:s rapportering skapade en intensiv debatt inom kyrkan som fortsatt under våren. Inte minst i Växjö stift, varifrån SMB nu kan berätta om ett iögonfallande exempel på hur skogsdata från en av anti-utredningarna använts i argumentationen mot kyrkans skogsutredning. Det här exemplet har lett till att stiftet anmälts till kyrkostyrelsen för granskning, vilket Kyrkans Tidning berättat om tidigare.

Stiften godkände underlagen för ”utredningen”

Siffran över virkestillgången i Växjö stifts drygt 49 000 hektar produktiva skogsmark är enligt denna antiutredning 145 m3sk (skogskubikmeter per hektar). SLU-forskaren som gjorde datakörningen har bekräftat för SMB att samtliga stift gått igenom och godkänt underlagen innan arbetet påbörjades.

Denna uppgift, och andra beståndsdata i materialet låg alltså till grund för stiftets avvisande hållning till skogsutredningen.

Men när egendomsförvaltningen lägger fram sin statistik över skogsinnehavet till stiftets årsbokslut för 2024 visar man en helt annan bild.

Här är virkestillgången tvärtom väsentligt högre. Virkesförrådet anges till 157 kubikmeter per hektar enligt notering i stiftets internkontrolldokument, som SMB har tillgång till. Här har man utgått från uppgifter i stiftets skogsbruksplaner istället.

Skillnaden på tolv kubikmeter per hektar är cirka 600 000 kubikmeter virke, motsvarande omkring två års avverkningar och med ett försäljningsvärde på en kvarts miljard kronor, försiktigt räknat.

Varför använda två olika siffror för samma sak?

Det ”sämre” värdet funkar bra för att argumentera mot skogsutredningen medan det ”bättre” visar en hygglig ekonomisk ställning i årsbokslutet. Den siffran visar även att man, tvärtemot vad som anges i remissvaret över skogsutredningen, skulle få ett mindre ekonomiskt avbräck för höjda omloppstider i skogen – eftersom det finns mer att ”ta av.”

Men varför har man valt att redovisa två olika värden, beroende på mottagare av budskapet? Och är det bokföringsmässigt korrekt att ange ett högre tillgångsvärde om det finns indikationer att det kan vara lägre?

SMB har vänt sig till den ansvarige för hanteringen, stiftsjägmästaren i Växjö, Klas Gustavsson för besked. Han har dock valt att inte svara på frågorna. Gustavsson skriver i ett mejl att båda skattningarna inrymmer fel och redogör med ett mycket tekniskt resonemang för skillnaden mellan dessa:

”SLU säger själva att det blir fel”

Volymsuppgiften i årsredovisningen är den fältinventerade, uppskattade totalvolymen, med hänsyn till de svårigheter som följer med att försöka skatta volym och tillväxt på rotstående skog. Det andra är vad simuleringsprogrammet [Heurekaprogrammet, SMB:s anm] räknar om den volymen till. SLU säger själva att det blir fel och differenser när beståndsdata moduleras om i simuleringsmodellen. Sannolikt beror det på import av indelningsuppgifter på beståndsnivå, skriver Gustavsson.

SMB har i ett nytt mejl upprepat frågorna till stiftsjägmästaren och fått följande svar:

Det lägre förrådet i Heurekaanalysen är som tidigare sagts en konsekvens av moduleringen av inventerade beståndsdata till enskilda träddata. De olika värdena har alltså samma ursprung, inventerade beståndsdata, men det senare är en omvandling som sker för att anpassas till simuleringarna.