(Tryck ENTER för fler alternativ)
Sökförslag:
Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

WMO: 2020 på väg att bli ett av de varmaste åren

Foto: Pixabay

2020 kommer att bli ett av de varmaste åren som har uppmätts och 2011-2020 det varmaste decenniet. Det konstaterar FN:s meteorologiska världsorganisation WMO i sin preliminära klimatrapport för 2020.

Om bara en vecka har det gått fem år sedan Parisavtalet slöts – ett avtal som äntligen kunde förmå världens länder att börja sträva efter att klimatanpassa sina samhällen, om än i långsam takt. Denna historiska bedrift inom klimatpolitiken kom till stånd i vad som blev en slags brytpunkt – från ett år av optimism med Agenda 2030 och betoning på globalt samarbete till en efterföljande tid av splittring präglat av Brexit och ett alltmer nationalistiskt USA som successivt lämnade ingångna globala avtal, där Parisavtalet blev ett tydligt exempel.

Parallellt med denna utveckling har den för många tidigare diffusa klimatkrisen nu blivit allt tydligare. Sedan 2015 har de sex varmaste åren någonsin inträffat och 2011-2020 är det varmaste decenniet som uppmätt. Det kunde FN:s meteorologiska världsorganisation WMO meddela i veckan när de offentliggjorde sin preliminära version av rapporten State of the Global Climate in 2020 som sammanfattar klimatet i världen under året.

Som SMB löpande rapporterat under året blir 2020 inte bara ett år som förlamats av en pandemi utan dessutom ett år med rekordhöga temperaturer, extremväder som värmeböljor, skogsbränder och stormar, avsmältning av isar, ökad koncentration av växthusgaser i luften och inställda och uppskjutna klimatmöten. Nu när året börjar lida mot sitt slut kan alla händelser och mätningar summeras upp av WMO-rapporten i ett pressmeddelande som bekräftar bilden: 2020 kommer att bli ett av de varmaste åren någonsin sedan mätningarna började.

Baserat på mätningar till och med oktober, förutsäger WMO att den genomsnittliga temperaturen i världen år 2020 kommer att vara ungefär 1,2 grader över förindustriell nivå. Tidigare har de rekordvarma åren sammanfallit med väderfenomenet El Niño som har en uppvärmande effekt, vilket inte har inträffat under 2020. Istället har året inneburit en La Niña som tvärtom borde ha en avkylande effekt, men som inte verkar ha haft stor påverkan på den globala temperaturen.

Källa: WMO

I världshaven ligger nu värmen på rekordnivåer och 82 procent av dem upplevde minst en marin värmebölja någon gång under 2020. Det ger omfattande påverkan på marina ekosystem som redan är påverkade av den koldioxid som absorberats av haven och försurar havsmiljön. Havet absorberar ungefär 23 procent av de årliga mänskliga utsläppen av koldioxid från atmosfären. Det hjälper att minska klimatförändringens effekter, men den ekologiska kostnaden i havet är hög. Koldioxiden som absorberas sänker havets pH-värde och orsakar havsförsurning.

Enligt rapporten var årets mest spektakulära värme har funnits i arktiska Sibirien där temperaturen var mer än 5 grader över genomsnittet. Hettan kulminerade i slutet på juni då det var 38 grader i Verkhoyansk. Det är sannolikt den högsta temperaturen som har uppmätts norr om polcirkeln.

Källa: WMO

Erik Kjellström professor inom klimatologi på SMHI är inte förvånad över utvecklingen:

Både den höga globala medeltemperaturen liksom många av de extremhändelser som rapporten tar upp är vad som kan förväntas till följd av den kraftiga globala uppvärmningen.

Dessutom menar WMO att det år 2024 är minst en chans på fem att temperaturen överstiger 1,5 grader. Att vi redan om fyra år riskerar komma upp i Parisavtalets ambition att begränsa temperaturökningen, om än tillfälligt, är synnerligen allvarligt och borde poängtera situationens allvar.

Det är därför positivt att under detta ekonomiskt drabbade år att flera länder tydligt ökat sina klimatambitioner, bland annat EU, Japan och nu senast Storbritannien. WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas betonar i pressmeddelandet att de välkomnar alla regeringars åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser, eftersom vi för närvarande inte är på rätt spår och behöver mer ansträngningar. Möjligtvis kan även demokraternas vinst i USA-valet innebära snabbt ökade ambitioner som kan inspirera andra länder.

Förhoppningsvis kan denna ambitionsökning även påverka de klimatstöd som de rika länderna förbundit sig enligt FN:s klimatkonvention UNFCCC för att hjälpa låginkomstländer att hantera klimatkrisen med ett särskilt ekonomiskt bistånd. Enligt en rapport från Oxfam lever de dock inte upp till sina klimatstöd. Oxfams granskning visar att endast cirka 20 procent av finansieringen 2017–2018 gick till de allra fattigaste länderna och de mest utsatta ö-nationerna, som redan nu drabbas hårdast av klimatförändringarna, fick endast 3 procent av stödet.

Även om de mesta var känt som WMO-rapporten bekräftade kan det förhoppningsvis bli ytterligare en knuff i rätt riktning för den snabba förändring som behöver ske.

Den slutliga versionen av WMO:s rapport om klimatet i världen 2020 kommer att publiceras i mars 2021. 

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra