Debatt: Tunnelseende i debatten om skogens klimatnytta 

Debatten om det hållbara skogsbruket präglas av tunnelseende. Det gör att vi bara fokuserar på en eller två saker i taget. Skogsbruket kan aldrig bli hållbart så länge tunnelseendet får fortsätta, skriver Jeannette Eggers, forskare på SLU, på SMB Debatt.

DEBATT Jag är väldigt trött på debatten om skogens klimatnytta. 

Alla skogens olika värden måste balanseras. I klimatdebatten reduceras skogens roll ofta till kollager eller biomassa för att substituera fossilt. Vi behöver mer helhetssyn. 

För det första så är skogens klimateffekt mer komplex än kolcykeln. Skog påverkar klimatet även på andra sätt, t.ex. genom den så kallade albedoeffekten. Till exempel reflekterar barrskog en mindre del av solstrålningen än kalmark eller lövskog eftersom barrskog är mörkare, speciellt på vintern. Det finns studier som visar att klimatnyttan av ökad kolinlagring i skogen kan vara i ungefär samma storleksordning som den klimatskadliga effekten av minskad albedo och andra lokala effekter enligt scenarier för europeiska skogar. 

För det andra: skogen har en massa andra värden utöver klimatnytta, inte minst avgörande ekologiska värden. Biologisk mångfald är lite som ekosystemens immunförsvar. Förenklat kan man säga ju mer utarmad den biologiska mångfalden är, desto mindre motståndskraftig är skogen. 

“Tyvärr går det inte så bra” 

Sverige har ett miljömål för skogen, kallat ‘Levande skogar’. Enligt målet ska skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Målet är tänkt att nås till 2030. 

Tyvärr går det inte så bra. Enligt den senaste utvärderingen når vi inte målet med nuvarande styrmedel och trenden är till och med negativ – det går åt fel håll. En del åtgärder som genomförs ger positiva effekter men är inte tillräckliga. Förlust av naturvärden som inte går att återskapa är ett allvarligt problem. Att skapa en funktionell grön infrastruktur brådskar och klimatförändringarna gör arbetet extra viktigt.  

Enligt Skogsstyrelsens finns följande problem:  

• Brist på viktiga livsmiljöer i skogslandskapet  

• Många hotade och känsliga skogslevande arter minskar och populationerna blir allt mer fragmenterade 

• Flera av skogens ekosystemtjänster har otillräcklig status  

• Kulturmiljöer förstörs i skogslandskapet i samband med skogsbruksåtgärder 

• Negativ påverkan på skogslandskapets vattendrag 

“Vi måste bort från tunnelseendet”

Därutöver är renskötseln i ett kritiskt läge och det behövs anpassningar av skogsbruket för att ge den traditionella naturbetesbaserade renskötseln, som är en viktig del av den samiska kulturen och traditionen, en framtid. 

Kortfattat så behövs:  

• Glesare skogar för att gynnar marklav (renarnas huvudföda på vintern)  

• Längre omloppstider, mer hyggesfritt (för att gynna hänglav, viktigt när renarna inte når marklaven på grund av istäcke)  

• Var försiktig med contortatall  

• Gödsla inte på lavmarker  

• Utveckla samråden 

Samtidigt är klimatanpassning helt avgörande. Framtiden är mycket osäker och vi kan inte längre förlita oss på gårdagens sanningar utan måste öka skogens motståndskraft. Ökad variation är ett sätt att framtidssäkra skogen. 

Dessvärre är det långt kvar till en klimatanpassad skog enligt Skogsstyrelsen. Av de 12 delmål som sattes upp för fem år sedan har bara fyra nåtts helt eller delvis.  Dessutom har skogen också kulturella, andliga och existentiella värden, utöver att den skyddar från jordskred och erosion, renar luften vi andas och det vatten vi dricker. Och så är skogen ett bra skydd mot både värme och översvämningar. Med mera. 

Vi måste komma bort från tunnelseendet där vi bara fokuserar på en eller två saker i taget.

Den obekväma sanningen

Men, hur skulle ett mer hållbart skogsbruk kunna se ut?  

Kortfattat skulle jag säga ungefär såhär: 

• Alla kvarvarande skogar med mycket höga naturvärden undantas från skogsbruk 

• Mer variation i brukade skogar: mer hyggesfritt och anpassat trakthyggesbruk (det vill säga färre hyggen, mer blandskog, längre omloppstider och rejäla kantzoner runt vattendrag) 

• Anpassningar till renskötseln i norra Sverige  

• Anpassningar till torka i södra Sverige  

• Fler Ädellövsträd i södra Sverige 

Den obekväma sanningen är att avverkningsvolymen måste minska för att bättre balansera de olika skogliga värdena, för att nå våra ekologiska mål, samt målen kopplade till klimatet. Vi måste alltså göra mer av mindre. 

“Men vi måste ju fasa ut det fossila och ersätta det med biobaserade material”, heter det ofta i debatten. Absolut. Kruxet är bara att vi inte kan ersätta allt fossilt med biobaserade produkter.  

I dagsläget skulle det behövas fyra planeter om hela världen levde som vi gör i Sverige. Liknande siffror gäller för många av de länder till vilka vi exporterar skogsprodukter. Man behöver inte vara forskare för att inse att det inte är hållbart. 

“Vi kan inte konsumera oss ur en kris som skapts av överkonsumtion”

Den eviga diskussionen om hur stor skogens klimatnytta är gör att vi aldrig kommer fram till de frågor som är viktiga på riktigt: vad behövs för värdiga liv? Hur gör vi för att sluta med våra ohållbara konsumtionsnivåer?  

Vi kan inte konsumera oss ur en kris som skapats av överkonsumtion. Oavsett vilket material som ligger till grund för det vi konsumerar. Så innan vi ens frågor oss hur vi kan substituera något bör vi fundera: behövs produkten överhuvudtaget eller kan vi använda något vi redan har? Kan vi nöja oss med mindre?

Efterfrågan är inte en naturlag. Vi kan – och bör – ändra hur, och hur mycket, vi producerar, konsumerar och hur vi lever våra liv. Vi behöver ställa om, sluta med slit & släng, sluta överkonsumera, göra ekonomin cirkulär. Särskilt i den rika delen av världen. Och vi behöver lämna utrymme för alla människor som behöver öka sin konsumtion för att ha värdiga liv. 

Lyckoforskningen är tydlig med att det inte är konsumtion som gör oss lyckliga, ger oss välbefinnande eller skapar meningsfulla liv. Istället är det som enligt lyckoforskningen ger livet mening relationer, gemenskap, att bidra till något större än sig själv, tacksamhet och närvaro, med mera. Det är detta som vi behöver ha tillväxt i. Och prata mera om. 

Hur kan vi skapa värdiga, meningsfulla liv för alla, inom de planetära gränserna? Det är en mycket bredare fråga än frågan vad ett hållbart skogsbruk är. Men jag menar att skogsbruket aldrig kommer bli hållbart på riktigt i ett system som prioriterar kortsiktiga vinster över långsiktig hållbarhet.