Här kommer en klimatkanon – som var och en kan bidra till

Veckans största nationella nyhetssnackis – regeringens kulturkanon – har fått konkurrens. SMB:s krönikör Mattias Goldmann föreslår här en helt annan kanon med ett inkluderande, framåtsyftande och väsentligt syfte – en klimatkanon, som ger alla individer möjligheter att bidra med nya perspektiv och gärningar.

Syftet med en kulturkanon är otydligt, värdet begränsat och avgränsningen diffus. En klimatkanon siktar däremot framåt, kan bygga gemenskap över gränser, inspirera till konkreta handlingar och visa på lösningar. För att få med oss de som ser värdet av att betona den nationella särprägeln, kan vi med gott samvete lyfta in några svenska verk och händelser.

Här är mitt förslag till klimatkanon, med fem skriftliga verk, tre filmer och – viktigast – fem handlingar för alla att testa.

Viktiga skriftliga verk

• Svante Arrhenius uppsats – ”On the Influence of Carbonic Acid in the Air upon the Temperature of the Ground.” Redan 1896 slog nobelpristagaren Arrhenius fast att ökade koldioxidhalter leder till ökade temperaturer. Du behöver bara läsa första sidan, som  inleds med “A great deal has been written on the influence of the absorption of the atmosphere upon the climate”. Sen kan du slå alla på fingrarna som påstår att klimatforskningen är ny och osäker.
• Rachel Carsons ”Tyst Vår” från 1962; startskottet för den moderna miljörörelsen och först att för allmänheten visa på hur vår oaktsamhet med jorden kan få fruktansvärda konsekvenser. En tunn, lättläst bok som visar hur kampen för en bättre värld faktiskt kan vinnas.
• IPCC: FN:s klimatpanels syntesrapporter är konsensusdokumenten som visar världen hur allvarligt klimatläget är. Det räcker att läsa “Summary for Policymakers” på 30 textsidor, man kan till och med komma undan med två sidor genom att läsa ”Headline statements”.
• Parisavtalet: Det historiska, bindande globala avtalet om att hålla uppvärmningen väl under 2°C. Bara 27 sidor, orkar man inte hela så räcker artiklarna 2-4 för att förstå vidden av vad vi faktiskt enats om som globalt samhälle. 
• Sveriges klimatpolitiska ramverk. Vad ska Sverige göra då? Det enades sju av riksdagens åtta partier om med det klimatpolitiska ramverket, klimatlagen och klimatmålen. Tvärtemot vad man kan tro så är det bara 70 sidor (50 om du skippar bilagorna); ta dig igenom det och du har stenkoll på vad som faktiskt gäller. 

Filmer

• En obekväm sanning. Al Gores film från 2006 var startskottet för ett globalt klimatuppvaknande, 20 år senare fortfarande en omskakande upplevelse och omdiskuterad i delar – bra för en kanon som manar till samtal!
• Wall-E. Människan har förstört Jorden och flyttat ut i rymden, men lilla soproboten Wall-E återskapar liv. Pixarfilmen är perfekt för att diskutera vår gemensamma framtid också med de i släkten som verkligen är framtiden. 
• Interstellar. Oerhört många science fiction-filmer handlar om hur vi måste överge Jorden och försöka hitta andra planeter att bo på. Spoiler alert för dem alla: Det är svårt. Interstellar är den bästa enligt IMDB:s ranking, men välj en annan om du vill.

Aktioner och gärningar

• Klimatstrejka. När Greta Thunberg 2018 började sittstrejka utanför riksdagen på fredagar, blev det början för en global världsrörelse av ungdomar, pensionärer, mammor och andra som vill säkra en dräglig framtid. Om du inte gjort det än, sätt dig en stund med dem, sticka en halsduk eller delta på annat sätt.
• Testa en Tesla. När Tesla 2008 började bygga elbilar, var de först att nyttja elens kraft och göra det klimatbättre fordonet mer attraktivt än fossilbilen som måste bort för att klara klimatkrisen. Om du inte gjort det än, testa kraften i att köra på el och fundera på vilka branscher som ännu inte hittat sin lönsamma, attraktiva omställning. Klura också lite på hur Elon Musk så snabbt kunde förstöra ett så starkt varumärke och hur det påverkar omställningen.
• Besök ett hotat område. Klimatkrisen hotar inte bara söderhavsöar, utan alltifrån smältande glaciärer och hotat renbete i Norrland till bortsköljda stränder i Skåne. Likadant är det överallt i världen; det vi vill värna är hotat. Bli inte en del av last chance-turismen, utan åk till något i ditt närområde och fundera på hur det skulle kunna bevaras för framtiden.  
• Sätt upp solceller. Den kraft som finns i sol, vind och vatten räcker för våra behov många gånger om, vilket blir väldigt påtagligt när man själv har solceller på taket. Alla har inte möjligheten, men man kan köpa in sig på förnybar energi eller investera i solenergi i utvecklingsländer och följa vilka nyttor det ger.
• Klimatberäkna. Vilken är din egen klimatpåverkan? Om du inte redan gjort det, testa WWF:s klimatkalkylatoroch gör en plan för att komma ner till långsiktigt hållbara nivåer. Har du redan gjort det, tipsa en kompis eller utmana kollegorna!

Kulturkanon bestäms uppifrån och ska ”vid behov” kunna justeras något vart tionde år. Klimatkanon bestäms inte alls, var och en kan ta fram sin egen och justera den så ofta man vill. Klimatomställningen vinns inte med standardiserade påbud uppifrån utan det görs istället när var och en hittar sin egen ingång och motivation.