Sveriges klimatpolitik bränner upp skogen

”Vi behöver skydda den sista naturskogen och restaurera mark för att kunna minska vår klimatpåverkan. Samtidigt sker det rakt motsatta på regeringskansliet,” skriver Lina Burnelius från Skydda Skogen på SMB Debatt. 

Idag fyller Parisavtalet fem år. Därför utlyser Friday’s for Future en global online strejk och uppmanar alla att bli del av lösningen så att vi gemensamt gör allt vi kan för att nå 1,5-gradersmålet.

De senaste fem åren är de fem varmaste åren hittills uppmätta. Gapet mellan vad som är forskningsgrundade rätt saker att genomföra och den politik som istället bedrivs, är skrämmande stort. 

Sveriges skogssektor orsakar ensamt dubbelt så stora koldioxidutsläpp som alla Sveriges övriga utsläppare gör – tillsammans. Vi behöver uppenbart en ny skogspolitik. 

IPCC:s 1,5-gradersrapport är tydlig, vi behöver skydda den sista naturskogen och restaurera mark för att kunna minska vår klimatpåverkan. 

Samtidigt sker det rakt motsatta på regeringskansliet. Miljöpartiet vill förbjuda palmolja i drivmedel med motiveringen “Svenska bilar ska inte drivas av bränsle som bidrar till avverkad regnskog och gigantiska monokulturer.” Samtidigt godkänner de ett koldioxidberoende och ’business as usual” med svenska tallolja som råvara, trots att det är ett bränsle som bidrar till avverkad naturskog och gigantiska monokulturer.

Regeringen skrev även i det de kallar den största miljösatsningen någonsin att de ger 200 miljoner till raffinaderier för att säkerställa tillgång på bränsle, resultatet är tydligt: Preem valde själva “mot bakgrund av de ekonomiska framtidsutsikterna” att dra tillbaka ansökan för Preemraff Lysekil. Istället för en storskalig fossilsatning tänker sig Preem nu en mångmiljardsatsning på biodrivmedel.

Svensk miljöpolitik flyttar problemet från råolja till tallolja.

IPCC menar att vi med dagens utsläppsnivåer har sju år kvar tills vi spräcker koldioxidbudgeten. Med dagens avverkningstakt är i princip all Sveriges naturskog utanför skyddade områden borta inom 10 år.  Med andra ord, idag är helt fel decennium att satsa på drivmedel som ökar utsläppen i närtid och medför ytterligare avverkning i ett land vars skog håller på att ta slut. 

Forskningen är ju glasklar: vi måste drastiskt (1) minska våra växthusgasutsläpp men också (2) ta bort växthusgaser som vi redan släppt ut, samtidigt som vi måste (3) freda den sista levande naturen vi har kvar – utan insatser för att bromsa förlusten av biologisk mångfald kan vi inte nå klimatmålen.  

Detta måste ske snarast, i ett klimaträttvist scenario är tid den enda valutan som räknas. Rätt väg – när det är för sent – är fel väg att gå. Antingen är vi okej med att starta oåterkalleliga kedjereaktioner bortom mänsklig kontroll, eller så sluter vi upp bakom forskningen och gör gemensamt allt som står i vår makt för att hålla världens medeltemperatur långt under två graders uppvärmning. 

Sverige kan inte nå detta mål utan att skogsbruket förändras fundamentalt. Det innefattar tre enkla grundfrågor: Vilken skog kan vi bruka? Hur ska vi bruka skogen? Vad ska vi tillverka av skogen?

Åtaganden under Parisavtalet, FN:s konvention för biologisk mångfald och den i grundlagen definierade urfolksrätten, sätter tillsammans en tydlig ram: Bruka bara 70 procent av den produktiva skogsmarken. Sluta bruka naturskog, sluta kalavverka och sluta tillverka produkter som vi bränner upp, likt biodrivmedel av tallolja.  

Idag gör svenska bolag alla fel. De expanderar in i skogar som måste skyddas, väljer i regel den mest miljö- och klimatskadliga metoden och tillverkar dessutom främst produkter som förbränns. Ca 77 procent av det som vi plockar ut från den svenska skogen blir till kortlivade produkter. 

Forskare larmar, ungdomar utlyser globala strejker, urfolk drar i nödbromsen, FN utropar de kommande 10 åren till decenniet för restaurering , miljörörelsen skriver uppror efter uppror. Vi står alla enade och kräver forskningsbaserade politiska beslut gällande våra ödesfrågor: mildra klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. 

Ökat skogsskydd leder till omedelbara minskade utsläpp. Därför krävs omedelbar handling. Om några år är det för sent.

Ni kommer aldrig kunna säg att ni inte visste vad ni gjorde, om ni istället fortsätter tömma kolförråden medan ni gömmer er bakom ord som “fossilfritt”.   

Vi behöver politik som grundas på klimaträttvisa, vilket klart och tydligt upprepas genom hela Parisavtalet. Inte fler svaga klimatmål och falsk klimatlösningar som invaggar allmänheten i en falsk trygghet, när vi i själva verket sågar av den gren som vi alla sitter på. 

Lina Burnelius, styrelseledamot i Skydda Skogen

Det här är en debattartikel publicerad på SMB:s opinionsida. Åsikterna i texten tillhör skribenten.