EU-lag för att återställa skadad natur nedröstad i riksdagen – hotar svenskt skogsbruk

De tänkbara regeringskollegorna S och C gör gemensam sak med partierna till höger och säger nej till EU:s nya skyddslag för att återskapa natur och öka den biologiska mångfalden. Vad som enar dem i det här fallet är värnandet om det svenska storindustriella och skadliga skogsbruket.

I slutet av förra veckan tog miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen ställning till ett av lagförslagen inom EU:s så kallade gröna giv. Lagen innebär att EU:s medlemsstater fram till år 2030 ska återställa 20 procent av unionens ”skadade natur”.

Utskottsbeslutet nämndes då kortfattat i en artikel av SMB som ett exempel på att Sverige agerar allt mer som bromskloss när EU vill höja ambitionerna inom miljö- och klimatpolitiken.

Lagen handlar om att inte bara skydda, utan även återställa den europeiska naturen. Målet är att återställa den till ”god hälsa såväl inom som utanför skyddade områden”.

Bred majoritet mot

Att EU med den här lagen skulle ges makt över det svenska skogsbrukets metoder och omfattning torde vara uppenbart, även om det är oklart hur detta skulle se ut i praktiken. Och i jordbruksutskottet finns en bred majoritet bestående av förutom S även C, M , KD och SD som inte alls vill öka unionens befogenheter på det här området.

Så här skrev S-regeringen i sin promemoria om lagförslaget:

Regeringen ser behov av relevanta och ambitiösa men samtidigt realistiska restaureringsmål på EU-nivå som är relevanta och genomförbara i en svensk kontext.

”Den svenska kontexten” är inget annat än det industriella svenska skogsbruket, vars förödande inverkan på den biologiska mångfalden är omvittnad och välkänd. Exempelvis genom SLU:s Artdatabanken (här en utförligare presentation).

Levande skogar var ett av 16 miljökvalitetsmål som antogs av Sveriges riksdag 1999 och som skulle vara uppfyllt år 2020. Skogarnas ”värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras, samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas” lyder den stolta formuleringen.

Naturvårdsverket talar klarspråk

De uppföljningar som gjorts visar att målet inte varit i närheten av att nås, inte ens under slutåret. Tvärtom har mångfalden minskat stadigt sedan 1999. I Naturvårdsverkets slutrapport nyåret 2019 talas klarspråk om orsaken:

Minskande och fragmenterade livsmiljöer samt minskande och/eller små populationer hos ett antal hotade arter är ett stort problem för att nå målet om att bevara biologisk mångfald. Till följd av trakthyggesbruket (= kalhuggning, red:s anm) har svårspridda arter som är beroende av lång skoglig kontinuitet eller en komplex vegetationsstruktur missgynnats och flera av dem är därför hotade i dagens skogslandskap, heter det på sidan 114 i skogskapitlet.

Det är just detta skogsbruk som Socialdemokraterna och Centerpartiet nu lierar sig med KD, M och SD för att värna.

På en direkt fråga från tidningen Aktuell Hållbarhet om motiven för S att avvisa EU:s förslag om återställda skogar och andra skadade marker bekräftar klimatminister Annika Strandhäll att det handlar om skogen.

EU:s förslag sätter upp bindande mål för restaureringsåtgärder. Vi menar att det är viktigt att förutsättningarna för skogsbruk sätts på den nationella nivån så vi kan ta hänsyn till nationella och regionala förutsättningar, lyder hennes svar.

—