Filip Johnsson: Klimatomställningen rymmer så mycket mer än teknik och ekonomi

Klimatomställningen är ställd under hård press, framförallt i USA men även i EU. Det är märkligt att inte klimatarbetet gått framåt de senaste decennierna när ekonomi, utbildning och levnadsstandard generellt ändå förbättrats. Men den kraftigt ökade ojämlika förmögenhetsfördelningen kan ha medverkat till att sänka legitimiteten för samhällets institutioner och demokratiska system och bäddat för polarisering och populism, skriver SMB:s krönikör Filip Johnssons i helgens text. 

KRÖNIKA I en krönika från 2023 skrev jag att det i allt mörker ändå är glädjande att vi nu ser en stärkt vilja att hantera klimatkrisen. Som exempel tog jag att USA har infört ett massivt stödprogram för att minska utsläppen (syftande på president Bidens Inflation Reduction Act), att EU skärper sin klimatpolitik och att industrin i Sverige och övriga världen planerar för en omfattande elektrifiering och klimatomställning.

Tre år senare ser vi hur snabbt politikens och näringslivets prioriteringar kan förändras. Omvärlden har ritats om, inte minst genom Trumps återkomst som president och ett försämrat säkerhetsläge. Visst har många företag fortfarande officiellt kvar sina ambitioner och, tror jag, en ärlig vilja att ställa om. Men vi har också sett hur industrier i USA kastat sina klimatambitioner överbord och anpassat sig till Trumps retorik. Även EUs klimatambitioner är under. Det återstår nu att se om EU-kommissionens förslag, som presenterades under fredagen (17 juli), om sänkta ambitioner i utsläppsrättshandeln kommer att genomföras.

Jag tror många med mig undrar varför vi sett dessa snabba förändringar, från framåtblickande med alla dess möjligheter till kris och osäkerhet. Till exempel fick bara för några år sedan Hans Rosling mycket uppmärksamhet när han visade hur världen på många områden utvecklats i positiv riktning. Trots berättigad kritik mot delar av hans framställning hade han en viktig poäng: under de senaste decennierna hade utbildning, hälsa och materiell levnadsstandard förbättrats för en stor del av världens befolkning.

Varför stärktes inte klimatarbetet?

Mot den bakgrunden kunde man ha förväntat sig att klimatarbetet successivt skulle stärkas. I stället har de senaste årtiondena präglats av ökad populism, växande polarisering och ett försämrat säkerhetsläge.

Forskningen pekar inte på någon enskild förklaring till den ökande populismen. Globalisering och automatisering har slagit hårt mot vissa yrkesgrupper och regioner. Finanskrisen följdes av arbetslöshet och ekonomiska åtstramningar. Migration, minskad tillit till medier och institutioner samt sociala mediers genomslag har också lyfts fram som viktiga faktorer.

Vi har också, trots att många fått det ekonomiskt bättre, sett en kraftigt ökad ojämlik fördelning av kapital där antalet miljardärer ökat mycket snabbt. Tomas Piketty menar att den växande förmögenhetskoncentration riskerar att undergräva den upplevda legitimiteten hos demokratiska institutioner.

Detta pekar mot en viktig insikt: människors upplevelse av samhället avgörs inte enbart av deras absoluta levnadsstandard utan också av hur rättvis utvecklingen upplevs vara, vilket i sin tur påverkar vårt välbefinnande och vår upplevda lycka.

Klimatomställningen är mer än teknik och ekonomi

Redan på 1970-talet formulerade Richard Easterlin den så kallade Easterlin-paradoxen: Vid en viss tidpunkt varierar lyckan direkt med inkomsten, både mellan och inom nationer; men över tid tenderar lyckan inte att öka i takt med att inkomsten fortsätter att öka. En förklaring är att människor jämför sig med andra snarare än med sitt eget historiska utgångsläge. Även denna teori har ifrågasatts men det verkar ändå rimligt att vi, förutsatt att vi har en rimligt säker inkomst som täcker våra basala behov, inte blir lyckligare av mer pengar.

Forskningen pekar alltså på att vi människor drivs lika mycket av upplevd rättvisa, status och trygghet som av materiellt välstånd, vilket gör klimatutmaningen inte bara till en teknisk och ekonomisk fråga. Den handlar också om hur omställningen kan uppfattas som legitim och rättvis.

Kanske är det först när vi på riktigt lyckas få in dessa aspekter i omställningen som vi kan förena människors kortsiktiga drivkrafter med de långsiktiga krav som klimatfrågan ställer, och att vi därmed kan motverka populismen.

Filip Johnsson är professor i energisystem på Chalmers Tekniska Högskola och ledamot i Klimatpolitiska rådet. Han medverkar regelbundet med helgkrönikor på SMB.