Med en ny amerikansk president i Vita Huset, den skenande utvecklingen av AI, ökat extremväder globalt och höstens kommande COP30, händer det mycket på klimatfronten. Samtidigt finns det aktörer som vill utnyttja de klimatutmaningar som vår samtid står inför. Det skriver den icke-statliga organisationen Global Witness, som listar på vilka sätt ökad klimatdesinformation kan tänkas uttrycka sig under 2025.
Klimatdesinformation går ut på att förvilla, framföra politiska åsikter om, skapa spänningar i samhället eller tjäna pengar på missvisande information om klimatfrågor. Förvillande klimatbudskap kan, exempelvis, uttrycka sig i riktade online–attacker mot klimatforskare, eller genom missvisande information om ett företags egentliga klimatpåverkan. 2021 gjorde SVT en granskning om hur klimatskeptiker sprider falska uppgifter om statistik online och hur dessa i sin tur kan leta sig in i etablerade svenska medier. I samband med den snabba utvecklingen av AI och ökat extremväder står klimatfrågan inför nya prövningar framåt.
I år hålls COP30 i Brasilien, ett land som nyligen lanserat ett initiativ med FN och UNESCO för att stärka arbetet mot online–desinformation som kan sakta ner klimatåtgärder. Om regeringar och internationella institutionella organ inte tar initiativ för att motverka klimatdesinformation på nätet, kan utvecklingen röra sig åt fel håll under 2025, skriver Global Witness.
Men hur kan egentligen den ökade klimatdesinformation uttrycka sig under 2025?
Extremväder och konspirationer
2024 var året för allt fler väderkatastrofer globalt. Från sociala medier har vi bevittnat skenande bränder i Los Angeles. I Chile härjade även omfattande bränder. Italien och stora delar av Sydamerika har drabbats av torka. Nepal, Sudan och flera länder i Europa har bevittnat dödliga översvämningar. Även i Sverige blev vädret allt mer oförutsägbart under 2024. Stormar mot Skånes kuster, rekordvärme i nordligaste Norrland och på västkusten härjade stora översvämningar.
Hand i hand med ökat extremväder går även konspirationsteorier. Den tropiska cyklonen Hurricane Helen rörde sig under september månad över flera amerikanska delstater såsom Tennessee, North Carolina, Georgia och Florida. De starka vindarna tog 230 människors liv, vilket gjorde den till den dödligaste orkanen sedan Hurricane Maria slog mot Puerto Rico under 2017. Samtidigt spreds konspirationsteorier om att stormen skulle vara en form av vädermanipulation från den amerikanska staten.
Under 2024 spreds även falsk information online om att dammar skulle ha förstörts för att förvärra de dödliga översvämningarna i Spanien. Ett exempel, som SMB berättade om, kom från en svensk riksdagsledamot.
Klimatjournalisten Marco Silva på BBC, som arbetat som klimatjournalist sedan 2021, säger i en intervju med Reuters att han bara på några få år märkt en markant ökning av spridning av falsk information kring extremväder. Desinformationen har spridits på en global nivå om alltifrån bränder i Kanada och Hawaii, om Hurricane Milton och Helene i USA, översvämningar i Dubai och Valencia samt värmeböljor i södra Europa.
En Reutersrapport från 2025 visade hur klimatdesinformation kring extremväder har ökat till den grad att myndigheter omedvetet har inkluderat falsk information på sina hemsidor. Detta redan existerande fenomen, menar Global Witness, kan komma att förvärras under 2025. Framförallt i samband med begynnelsen av Trumps andra mandatperiod.
Klimatförnekelse : Den stora pengamaskinen
Under 2024 gjorde Global Witness en undersökning som visade att The Epoch Times, en medieplattform känd för att ägna sig åt klimatförvillande budskap, tjänade nära 1,5 miljoner dollar på att publicera klimatdesinformation. Liknande har SMB visat i sina flera omfattande granskningar hur aktörer tjänar pengar på klimatdesinformation. Detta genom att avslöja hur svenska tankesmedjan Timbro har tagit emot hundratusentals kronor från oljejätten Exxon för att, bland annat, sprida klimatförvillande budskap.
Undersökningen från Global Witness visar även hur The Epoch Times publicerat annonser som främjat användandet av klimatförvillande budskap online på Meta. Metas VD Mark Zuckerberg tar även bort faktaverifiering av inlägg under 2025, med argumentet att verifiering av fakta minskar yttrandefrihet. Global Witness skriver att fler aktörer kommer att utnyttja möjligheten att tjäna pengar på klimatförnekande innehåll online under 2025, i samband med att skyddet försvinner. Att skapa AI-bilder om klimatdesinformation är ett lätt sätt att tjäna pengar, då det får ofta många visningar.
Trakasserier mot klimatjournalister och aktivister
SMB har tidigare skrivit om hur trakasserier har ökat gentemot klimatjournalister och aktivister under 2024. Framförallt i form av stämningsansökningar mot offentlig deltagande, även kallade SLAPP:s (Strategic lawsuits against public participation). Dessa är rättsliga processer som initieras av politiker, företag eller andra offentliga aktörer mot privatpersoner, journalister eller icke-statliga organisationer. Framförallt blir journalister och aktivister som driver klimatfrågor stämda i högre utsträckning än personer som driver andra politiska eller sociala frågor.
Global Witness skriver att desinformation kommer bli ett allt vanligare sätt att tystna ned de som driver klimatfrågan. Online-attacker mot klimataktivister och journalister har ökat, i ett försök att misskreditera deras arbete. I en undersökning från 2023 frågade Global Witness 468 klimatjournalister huruvida de upplevt trakasserier online för deras arbete, varav 183 svarade ja. Även UNESCO visade i en rapport att attacker online i form av desinformation mot journalister som driver klimatfrågor har ökat. Och trots att mycket att desinformation riktad mot dessa grupper blir faktaverifierat, lever de kvar länge på internet. När skydd mot faktaverifiering minskar, kan dessa attacker tänkas öka under 2025.
Under 2024 avslöjade Global Witness hur desinformationskampanjer hade spridits på X inför COP29 i Azerbaijan. Inför COP30 i Brasilien skriver Global Witness att ursprungsbefolkning i Brasilien, vars tillgång till sitt land är hotat, kan komma att bli utsatta för likande riktade desinformationskampanjer inför COP-mötet.
Du kan själv hindra spridning av desinformation
De tre punkterna för hur klimatdesinformation kan komma att öka behöver nödvändigtvis inte bli verklighet, skriver Global Witness.
Som privatperson kan man själv försöka skilja på vad som är fakta och vad som är klimatdesinformation med avsikt att förvilla. På EU-komissionens officiella hemsida listar de varningsflaggor att hålla utkik efter när man skrollar på olika sociala medier. Att vara källkritisk och titta efter om referenserna faktisk kommer från etablerade mediehus och vetenskapliga institutioner är ett sätt att undvika att bli utsatt för klimatdesinformation. Man bör även hålla utkik efter sensationalistiskt och överdrivet språk, som är vanligt hos de som försöker spela på känslor för att nå privatpersoner med sina klimatförvillande budskap.
Global Witness menar att i slutändan ligger ansvaret på EU att fortsätta driva lagstiftning och politiska beslut på klimat- och teknikområdet. Arbetet med The Digital Service Act, EU:s initiativ för att reglera desinformation, måste intensifieras för att hålla aktörer som sprider klimatdesinformation ansvariga.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
