Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    Annika Strandhäll: ”Ska inte åstadkomma omställning genom att tumma på miljökrav”

    Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

    I en stor intervju med Supermiljöbloggen berättar den nya klimat- och miljöministern Annika Strandhäll om sin syn på gruvor, skogsbruk, kärnkraft och rättvis omställning.

    – När vi pratar om en hållbar omställning måste den vara hållbar ur ett brett perspektiv. Då ska vi inte tumma på att det är barn som bryter mineraler i Kongo för att vi är för fina för att våga fatta de tuffa besluten på vår egen hemmaplan – samtidigt som vi vet att vi behöver innovationskritiska metaller som vi skulle kunna bryta här, säger Annika Strandhäll.

    Det var många som förvånades när statsministern presenterade Annika Strandhäll som ny klimat- och miljöminister, eftersom hon saknar erfarenhet inom just miljöfrågor. Hennes miljöpartistiska föregångare på posten – Per Bolund, Isabella Lövin, Karolina Skog och Åsa Romson – hade alla en lång yrkeserfarenhet eller akademisk bakgrund inom miljöfrågor innan de tillträdde på posten.

    Strandhäll säger sig uppleva förundran över den kritik som förts fram och menar att hon tar med sig erfarenheter från tidigare uppdrag som socialförsäkrings- och socialminister till sin nya post.

    – Framförallt noterar jag att mina manliga kollegor inte riktigt får samma fråga. Vi har en situation där Mikael Damberg gått från att ha varit näringsminister, till inrikesminister och nu finansminister, så det är ju inte så ovanligt att just erfarna statsråd får nya uppdrag och ansvarsområden, säger hon.

    Du ser ingen skillnad på att just den här ministerposten innefattar ett område som kan beskrivas som vetenskapstungt?

    – Nej, det vet jag inte om jag kan säga att det vore någon skiljelinje mot exempelvis hela socialförsäkringssystemet eller det sociala området där jag ansvarat för hälsa, sjukvård och läkemedelsforskning.

    I Magdalena Anderssons regeringsförklaring framgår det att klimatomställning av industrin är ett av regeringens tre fokusområden. Och att den socialdemokratiska politiken ska präglas av bygget av ett ”grönt folkhem”, så det är alltså en prioriterad post som Strandhäll fått.

    – Statsministerns utgångspunkt var nog att vi känner varandra väl efter att ha jobbat tillsammans i fem år. Hon vet att jag vet hur det fungerar i regeringskansliet och hur man styr ett departement.

    Skiljelinjer från Miljöpartiets politik

    Strandhäll berättar att hon är väldigt stolt över den politik som S och MP gemensamt har burit fram under de sju åren de regerat tillsammans. Hon tar upp hur miljöbudgeten har fyrdubblats sedan 2014 och hur man skapat både ett klimatramverk och en klimatlag.

    Men både före och efter utträdet ur regeringen har företrädare från MP riktat kritik mot att Socialdemokraterna i praktiken ska ha agerat bromsklossar i den dåvarande regeringens miljöarbete, inte minst när det gällde tuffare krav på industrin. Strandhälls syn på skillnader mellan en socialdemokratisk och en miljöpartistisk omställningspolitik handlar om rättviseaspekten.

    – Ska jag säga något om skiljelinjen, så är det framförallt vår syn på att en omställning av samhället måste handla om alla delar. Om man ska få med människor i bred bemärkelse så behöver de känna att det är en klimatomställning som är rättvis, solidarisk och inkluderande. Exempelvis när man går från de jobb som behöver fasas ut, till de gröna jobb som skapas – då ska det finns en trygghet i den omställningen – som en bra A-kassa. I budgeten har vi även med ett kompetenslyft för att stimulera att folk kan utbilda sig inom de nya jobb som växer fram. En tydlig socialdemokratisk syn är att det är ett samhällsbygge som vi ägnar oss åt, säger Strandhäll.

    Om vi ser på mer specifika skillnader i politiken från när MP fanns i regeringen – blir det exempelvis fler gruvor nu?

    – För min del så ser jag väldigt gärna att vi – om vi har förutsättningar för att utvinna de innovationskritiska mineraler som det finns behov av – hellre utvinner dem i Sverige, och utan att tumma på miljökraven. På ett sätt med schyssta arbetsvillkor och som är miljömässigt hållbart, i stället för att importera det från Kongo där vi inte kan kontrollera de delarna. Så visst, det är kanske en skiljelinje. Jag skulle per definition inte säga nej till en gruva för att det är en gruva, men det är klart att det hela tiden måste finnas en balans mellan klimatnyttan och miljökraven.

    Nya miljö- och klimatministern ser kritiskt på högerns politik. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

    ”Behöver vara tydlig med konflikterna”

    Det är inte bara inom gruvnäringen där konflikten mellan klimatomställningen och naturskydd finns. Det senaste året har skogen hamnat högt upp på agendan. Det finns å ena sidan ett stort behov av trä för att bygga hållbart och biobränsle för att fasa ut fossil energi, å andra sidan allvarliga hot mot skogens naturvärden och dess biologiska mångfald. Forskare tvistar också om vad som är bäst ur utsläppssynpunkt – att låta skogen stå kvar som kolsänkor eller att hugga ner för att ersätta andra råvaror.

    – Jag tycker att man ska vara ödmjuk inför att det finns inbyggda konflikter i detta och att man måste ta ställning till det i enskilda fall. Jag ser inte framför mig att vi ska åstadkomma en klimatomställning genom att tumma på miljökraven. Det är klart att jag ser ett värde av investeringar för att skydda skogen i Sverige. Samtidigt så är det väldigt märkligt för mig om vi sänder budskapet ”bygg mer i trä” men inte kan hugga ned några träd som gör att vi kan bygga i trä, trots att vi är ett av världens skogsrikaste länder. Jag tror att om människor på riktigt ska vara med i den här omställningen som behöver ske, behöver man vara tydlig med att de här konflikterna finns. Vi kommer vara tvungna att försöka hitta en balans, säger Strandhäll.

    Den ”blåbruna katastrofbudgeten”

    Den budget som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fått igenom har kritiserats starkt av miljöorganisationer. Fältbiologerna ordnade tillsammans med Skiftet och några andra organisationer i början av december en demonstration mot vad de beskrev som en ”blåbrun katastrofbudget”. Men att det är en så ”blåbrun budget” som styr Strandhälls arbete, det motsätter hon sig.

    – För det första tror jag att man måste komma ihåg att det inte är en blåbrun budget som vi jobbar med. Den svenska statsbudgeten omfattar 1000 miljarder, den budget vi lagt fram för 2022 omfattar 74 miljarder. Den servettskissbudget som Moderaterna och Sverigedemokraterna lyckades komma överens om omfattar 20 miljarder.

    Standhäll menar att satsningarna inom miljö och klimat finns kvar, förutom förslagen om ökat skydd av fjällnära skog och subventioner för energieffektivisering vid nybyggnation.

    – Det jag tycker att man ska läsa in är de prioriteringar som M och SD väljer att göra när de lägger fram sitt förslag, det vill säga att de tar pengarna från vårt förslag om att skydda känslig fjällnära skog till att sänka skatten på bensin. Vi kan direkt se att det kommer att höja utsläppen och skada miljön, för de har heller inga andra förslag för att kompensera för det. Där ser man de högerkonservativas sanna miljö- och klimatpolitik. Man ser att det signalerar ett enormt oansvar.

    – Sen är det klart att de pratar kärnkraft för att distrahera och för att de är för trötta för att komma fram med någon egen miljö- och klimatpolitik, lägger Strandhäll till.

    ”Inte en chans” att kärnkraften är svaret på framtidens elbehov

    När den här intervjun gjordes hade regeringen ännu inte kommit med något besked om slutförvaret av kärnavfall. Under onsdagen väntas Strandhäll meddela regeringens godkännande för den del av slutförvaret som gäller de gamla reaktorerna, erfar SVT. De gamla reaktorerna är radioaktiva i tusen år. Besked om den största delen av slutförvaret – det gamla kärnbränslet som är radioaktivt i 100 000 år – kommer i januari.

    – Det som jag har gjort sedan jag tillträdde som klimat- och miljöminister är att tillsammans med tjänstemännen på departementet gå igenom det underlag som tagits fram i vad som faktiskt är Sveriges största miljöärände. På grundval av det har vi kunnat konstatera att vi har vad som krävs för att kunna fatta ett beslut.

    Är det ett beslut som kommer se annorlunda efter Miljöpartiets utträde ur regeringen?

    – Nej, det skulle jag inte tro. Men det är ju en fråga som Miljöpartiet själva måste få säga något om. Men vi ska inte glömma att Per Bolund så sent som i augusti talade om att ett beslut i frågan låg ett par månader bort, säger Annika Strandhäll.

    Barsebäcks kärnkraftverk stängdes 2005. Foto: Lill Eriksson

    Tillgången till fossilfri el är en nyckelfaktor om Socialdemokraternas vision av omställningen ska kunna bli av. Satsningar på gruv- och stålindustrin samt Northvolts batterifabrik förväntas använda allt det energiöverskott som idag transporteras från norra Sverige för att förse stora delar av södra landet med el. Energisystemet har många komplexa komponenter och utmaningar, och i samband med de höga elpriserna har kärnkraften återigen hamnat i fokus i debatten.

    I egenskap av klimatminister – ser du några svårigheter med att fortsätta avvecklingen av kärnkraft?

    – Jag kan konstatera att det stora intresset för investeringar finns i det som är förnybart. Vi har just nu ett skyhögt intresse från företrädare från näringslivet och investerare när det gäller havsbaserad vindkraft. Där har ansökningarna mångdubblas och vi kommer att behöva plocka in extra resurser bara för att kunna hantera dem. Och kollar man på de ansökningar som ligger – det här blir ju lite fiktivt – men om man skulle säga ja till alla dem så skulle bara de producera dubbelt så mycket el än det svenska elbehovet under ett år. Det är jätteintressant för det är ju inte så att vi har motsvarande kö av investerare när det gäller kärnkraft, där finns det ju ingen som vill investera i ny kärnkraft eller för att upprätthålla den som vi redan har.

    Är din linje som klimat och miljöminister att avvecklingen av kärnkraft ska gå snabbt?

    – Det är klart att jag ser att vi ska fortsätta ställa om till förnyelsebart. Men sen i vilken takt det kommer ske – jag tror att kärnkraften kommer att finnas kvar en god tid till. Men det är inte kärnkraften som är svaret på framtidens energibehov. Inte en chans, säger Annika Strandhäll.


    Läs mer:
    S öppnar upp för nya gruvor och utbyggt Arlanda
    En miljöminister utan miljöerfarenhet – därför blev det så och detta betyder det
    Analyser av den nya regeringen: ”En kommunikativ naturkraft”


    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.