Antalet hotade arter ökar i Sverige

Den svenska rödlistan har uppdaterats för 2020, och visar på en försämring för Sveriges arter. Några nykomlingar är igelkotten, skogsharen och kråkan.

Vart femte år reviderar och publicerar SLU Artdatabanken och Världsnaturfonden rödlistan. Sverige har en lång tradition av att följa arternas status och årets rödlista är nummer fyra i ordningen.

Resultatet som presenteras i listan över rödlistade arter i Sverige 2020 visar en försämring för Sveriges arter. Andelen rödlistade arter har ökat med 11 procent i jämförelse med den senaste rödlistan, och många arter har förflyttats till högre hotkategorier. Bland annat har vargens status ändrats från ”sårbar” till ”starkt hotad”. Läget är även kritiskt för tumlarna i Östersjön. Bland nykomlingarna på rödlistan hittar vi arter som igelkotten, skogsharen och kråkan.

Rödlistan visar att arterna behöver mer skydd, stärkt hänsyn och återskapade livsmiljöer. Det är dags att på allvar tackla de här frågorna om vi vill ha ett hållbart skogs- och jordbruk, säger Linda Berglund, avdelningschef för skog & arter på WWF.

Det finns dock några ljusglimtar. Några arter går det bättre för, tack vare åtgärder såsom minskade utsläpp av miljögifter. Bland annat har statusen förbättrats för utter, och havsörn, och flera arter av fladdermöss.

Antalet rödlistade arter har ökat gradvis under de senaste 20 åren och visar på en negativ trend för den biologiska mångfalden. Även om klimatförändringar fått större betydelse under 2010-talet är det fortsatt avverkning och igenväxning som är de klart viktigaste påverkansfaktorerna för Sveriges arter.