Igelkottarna minskar i Sverige och ingen vet varför. En förhandstitt på Rödlistan 2020 visar att den populära kotten är på nedgång.
Vart femte år uppdateras den svenska Rödlistan som bedömer och sammanställer enskilda arters risk att dö ut i Sverige och som därmed ger en överblick över arternas tillstånd. I år är det äntligen dags igen och den 22 april presenteras Rödlistan 2020 av Artdatabanken i Uppsala som samtidigt byter namn till SLU Artdatabanken.
Naturskyddsföreningens medlemstidskrift, Sveriges Natur, har fått en förhandstitt på däggdjurslistan. Tyvärr är det är ingen munter läsning för flera arter och för första gången finns det nu finns belägg för att igelkotten minskar, enligt Henrik Thurfjell, ordförande i Artdatabankens expertkommitté för däggdjur:
Nu har vi säkra siffror på att igelkotten minskar.
Igelkotten har inte tidigare inventerats systematiskt, men nu har Artdatabanken fått siffror från Svensk fågeltaxering som sedan 2010 noterar igelkottar under sina nattrutter. Underlaget är ganska litet, men pekar på en kraftig nedgång. Trots det hamnar igelkotten i den lägsta hotkategorien ”nära hotad”, vilket Henrik Thurfjell beror på klassificeringssystemet:
Minskningen skulle egentligen motivera en starkare klassning, men arter flyttas i regel bara ett steg i taget på Rödlistan.
Rödlistan innebär inte i sig en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården, men utgör ett stöd för att göra dessa prioriteringar. Därmed kan den vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar. Den kan bidra med kunskap för att nå uppsatta miljömål.
Varför igelkotten minskar vet man dock inte ännu. Här behövs mer forskning, men en av orsakerna är troligen att antalet grävlingar har ökat. Andra förklaringar som har diskuterats är bekämpningsmedel eller någon okänd sjukdom. Även färre öppna komposter, riskhögar och lövhögar kan spela in, tror Henrik Thurfjell som menar att vi behöver mer kunskap:
Rödlistningen väcker förhoppningsvis ett intresse hos forskare och allmänhet så att vi kan få fram säkrare svar på varför igelkottarna minskar.
Har man sett en igelkott kan detta rapporteras in till Artportalen.
Andra nykomlingar på rödlistan över däggdjur är skogshare och östersjötumlare. Skogsharens päls blir vit på vintern och konkurreras ut av fältharen i ett varmare klimat med allt färre dagar med snö. Vargen förflyttas till en starkare hotkategori och anses nu vara ”akut hotad”.
Allt är dock inte negativt på den nya listan. För samtidigt som vissa arter hotas går det bättre för andra. Både uttern och den naturliga kronhjortstammen kommer förmodligen att hamna utanför rödlistan 2025 om de fortsätter som nu. Många fladdermöss har också hamnat i lägre hotkategori på årets lista.
Rödlistan 2020 kan förbeställas hos Artdatabanken och beställer man nu får man den hemskickad innan den 22 april.
Faktarutan
Hur går rödlistning till?
Artdatabanken i Uppsala utser en kommitté med experter för varje artgrupp. De i sin tur sammanställer sedan data över hur arter utvecklas, dvs. i fall de ökar eller minskar. Om det inte finns några siffror att tillgå, fokuserar experterna istället på ekologiska trender.
Nästa steg i processen blir sedan en diskussion med erfarna artkännare. Slutligen förs all data in i särskilda formulär som sedan avgör om arten ska rödlistas och i så fall i vilken kategori det ska tillhöra. Därefter går listorna på remiss.
Källa: Sveriges Natur; Artdatabanken.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till