I många länder är ansiktsmasker nu ett krav i de offentliga utrymmena. Majoriteten av engångsmaskenerna tillverkas av plastmaterial och kan om de inte slängs på rätt sätt kvarstå i miljön i årtionden eller längre.
Då coronapandemin spred sig över världen stod det snabbt klart för alla att det inte fanns tillräckligt med skyddsutrustning, varken på sjukhus eller för allmänheten. Det var en situation få vill uppleva igen, och som svar på det tillverkas idag skyddsmasker som aldrig förr. Användningen av ansiktsmask är idag obligatorisk i många länder.
Precis som med andra plastföroreningar skapar engångsmaskerna miljö- och hälsofaror då de kommer ut i naturen. Maskerna utgör en stor risk för djurliv och hela ekosystem. Djur kan trassla in sig i ansiktsmaskerna, och äter de dem riskerar de att kvävas. Avfallet kan också fylla upp djurets mage och då de inte kan bryta ner maskerna leder det till att de långsamt svälter ihjäl. Ansiktsmasker brytas inte fullständigt ner i naturen, det blir istället till långlivade mikroplaster som ackumuleras i näringskedjorna.
Engångsmaskerna kan heller inte återvinnas eftersom det utgör en alltför stor hälsorisk för återvinningsarbetare. Viruset kan överleva på en kirurgisk mask i upp till sju dagar. Använda masker kan sprida viruset till alla de som stöter på dem. Både på gator, stränder och i skräpkorgar. Därför finns det direktiv på att först lägga masken i en plastpåse och sedan slänga den i skräpkorgen. Men mängden plastavfall blir då väldigt hög per använd ansiktsmask.
Den hållbaraste och säkraste lösningen är helt klart en återanvändbar mask som man regelbundet tvättar i över 60 grader. Då orsakar man varken onödigt mycket avfall eller riskerar att smitta ner någon med sin bortslängda engångsmask.
Tyvärr är maskerna ändå inte den enda ohållbara biprodukten av COVID-19. Som supermiljöbloggen tidigare rapporterat om har pandemin gett plastindustrin ett uppsving. Förutom masker handskas vi med avfall från visir, plasthandskar och skärmar, och allt fler engångsartiklar som används för att öka saniteten i till exempel matvarubutiker och restauranger.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till