Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Energigeneralen: ”Ser gärna stora vindkraftsparker till havs för att minska beroendet”

    Foto: Energimyndigheten/pressbild

    De höga elpriserna har skruvat upp den politiska debatten om hur det svenska energisystemet ska se ut. Ansvarige generaldirektören Robert Andrén på Energimyndigheten efterlyser i en intervju med Supermiljöbloggen en djupare, mer eftertänksam framtidsdiskussion för att klara klimatomställningen. Han ser gärna nya stora, havsbaserade vindkraftsparker, men uttrycker sig desto mer försiktigt om kärnkraftens framtid.

    Energimyndigheten ansvarar för att det svenska energisystemet utvecklas och blir såväl mer hållbart ur miljö- och klimatsynpunkt som fortsatt leveranssäkert. Dess generaldirektör sedan 2018, Robert Andrén, tidigare bland annat departementsråd på miljödepartementet, har av naturliga skäl kommit i fokus under senare tid. Galopperande elpriser och en allt hetare politisk diskussion om hur landets elproduktion ska se ut har placerat honom i heta stolen.

    Du har själv i olika sammanhang pekat på att det behövs en verklig framtidsdiskussion, istället för nuvarande kortsiktiga politiskt gruff – vilka frågor ser du då som de allra mest centrala?

    – Att ställa om hela energisystemet, såväl nationellt som globalt, eftersom dess effekt på klimatet är enormt stor, och står för 70-75 procent av alla påverkande utsläpp. Vi måste redan nu, nationellt, bygga in en robusthet i vad vi ser blir morgondagens elektrifierade och digitaliserade energisystem. Det handlar om att möta både kriser och hot, alltifrån direkta klimatförändringar till rena fientliga hot mot energitillgången så att denna säkras för vårt samhälle.

    – Och detta kommer att kräva stora mängder ny fossilfri elproduktion i Sverige, produktion som också ligger så nära konsumtionen som möjligt.

    Tänker du då till exempel på de stora, havsbaserade vindkraftsparker som diskuteras utanför Stockholm och Göteborg?

    – Ja, bland annat. Dessa platser med stor befolkning ingår ju i elområde tre och fyra som tappat elproduktion och där priserna är höga. Bortfallet har fått täckas norrifrån och ibland från Tyskland och kontinenten och vill man öka oberoendet måste det tillföras produktion i området.

    Står din formulering ”fossilfri elproduktion” även för kärnkraft – rentav ny kärnkraft – i Sverige?

    – Formuleringen står i grund och botten för elproduktion som inte genererar växthusgasutsläpp och ökar klimatuppvärmningen, det är idag det allra viktigaste. Jag stannar där, och betonar att vi som myndighet självklart följer de direktiv politiken ger oss.

    Att priset på el nu stigit kraftigt och för somliga hushåll är riktigt bekymmersamma blir väl ofrånkomligen en politisk fråga där även kortsiktiga poäng kan vinnas – hur ser du på den problematiken?

    – Givetvis kan jag förstå reaktionen hos de som var oförberedda på den elnota som dök upp efter den snabba elprisuppgången vi sett de senaste månaderna. Det handlar ju till stor del om stora villor med direktuppvärmning med el och med rörliga elprisavtal. Den långsiktiga lösningen för sådana hushåll är snarare att se över sin värmeförsörjning och vilka avtal man vill ha. Det finns mycket man kan göra som enskilt hushåll för att inte påverkas så mycket av förändringar i elpriser.

    – Och i grunden har ju politiken, både nationellt och i EU, beslutat att energimarknaden ska vara en avreglerad marknad. Efterfrågan och utbud ska styra energipriserna. Så även om jag förstår de politiska åtgärderna som kommer nu med kompensationer för det höga elpriset, är det viktigt att inte den signal som elpriset ger tas bort. För det finns ju även de som tagit ett aktivt ansvar att se över sin energianvändning och därmed energieffektiviserat.

    Vilka är dina bästa praktiska råd till de som både oroar sig för klimatet och fortsatt höga elpriser?

    – Man kan göra en hel del, det gäller att se över sin energianvändning och tillförsel av den. Vilken typ av belysning och apparatur har man, där finns mycket energieffektivisering att göra. Man ska också fundera på när tvätt- och diskmaskinen går på dygnet. Och titta på sin elräkning och aktivt välja såväl elbolag som elavtal. Helt enkelt justera lite i hemmet och i sitt beteende, då kan man pressa ned sin räkning en hel del.

    Den stora tiotusen-kronors frågan – hur kommer elpriserna att utvecklas under det kommande decenniet? – vågar inte Robert Andrén svara på. Men i ett avseende är han mer säker: de mycket låga, ibland rentav negativa, priser som varit ett faktum tidigare, även under 2021, ska man inte räkna med framöver. Priset kommer också att åka upp och ned på ett sätt vi inte varit vana vid tidigare, konstaterar generaldirektören.

    – Ja, det är synnerligen svårt, nästintill omöjligt, att sia om framtidens priser, vilket vi blivit varse nu genom de ovanligt höga priserna vi har i södra landet. Det man kan säga och som vi visat i våra analyser och modelleringar är att vi kommer att få, och behöver ha, mer fluktuerande priser än vad vi sett hittills. Men jag tror inte att fluktuationerna blir så stora med den typ av höga priser som vi ser nu, mer än väldigt undantagsvis.

    – Priset idag beror ju på att stora delar av övriga EU är beroende av dyra fossilbränslen, såsom naturgas, och att utbudet styrs av tredje land. När vi då under några timmar behöver importera el från kontinenten så är det det höga priset där som styr. Och då blir det dyrt.

    –  Men så fort vindkraften producerar blir priset direkt betydligt lägre. Dessutom kan vi exportera överskottet, eftersom produktionen är högre än konsumtionen, istället för att stänga av anläggningar. Det är fallet merparten av tiden, och därav följer att vi är nettoexportörer sett över hela året. Att våra elproducenter skickar fossilfri överskottsproduktion till grannländerna trycker ju undan fossil elproduktion där. Och det är en ganska bra situation, måste jag säga.

    Den politiska motsättningen handlar i hög grad om det faktum att Sverige, å ena sidan har ett elöverskott, men även en tilltagande effektobalans.

    Vilka svagheter ser då tjänstemannen Robert Andrén som de främsta bekymren för elmarknaden och dess trender?

    – För det första har vi ett väl utbyggt, men ålderdomligt elnät i Sverige. Den modernisering av elnätet som borde ha skett har inte skett. Det är lite som med vårt vägnät eller järnvägsnät där underhållet de senaste decennierna har varit sisådär. Jag är övertygad om att det finns mycket effektivisering att göra med reinvesteringar i våra nät både på lokal, regional och nationell nivå. Men vi måste även bygga nytt för att på sikt möjliggöra såväl ny produktion som ökad konsumtion.

    – Dessutom behöver vi säkra upp lokal produktionskraft genom att säkra våra kraftvärmeverk och våra fantastiska fjärrvärmenät. Hos dessa ligger en hel del av möjligheterna att hantera tillfälliga effektutmaningar. Det behövs en tydlig satsning på olika lösningar med energilagring som behövs i det framtida energisystemet. Jag tänker då på såväl batterier som vätgas, men också på mekanismer som ökar flexibiliteten i elsystemet. Detta leder till att vi använder elen mer effektivt och klokt.

    Hej SMB-läsare!
    Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





      Hej SMB-läsare!
      Vill du hjälpa oss nå 10 000 följare på instagram?

      SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

      Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

      Läs vad vi vill göra