EU:s centrala mål är är att bli världens första klimatneutrala kontinent före 2050. Detta ska uppnås utan att minska välståndet, samtidigt som arbetsmöjligheterna ska öka.
Förslaget, känt under namnet European Green Deal (europas gröna giv), presenterades i höstas och röstades igenom av EU-parlamentet den 15 januari. Europas gröna giv ska förbättra människors livskvalitet, bland annat genom renare luft och vatten, bättre hälsovård och en bättre skyddad natur.
Det här ska ske genom 50 åtgärdsprogram, som påverkar så gott som alla delar av den europeiska ekonomin. Förutom klimatmålet innebär åtgärdspunkterna bland annat utbyggnad av förnybara energikällor, övergång till en cirkulärekonomi, förändrad livsmedelskonsumtion, uppdaterad skogspolitik och transport och en inkluderad ”rättvis övergångsfond” för de svagare regionerna. Programmet kommer att arbeta genom ett ramverk av reglering och lagstiftning.
En biljon euro ska finansiera omställningen, länder som är mera beroende av fossila bränslen har utlovats ekonomiska incitament. EU budgeten kommer kontinuerligt att kontrolleras för att säkerställa att den håller sig till de nya klimatmålen.
Något som gör den gröna given unik är också en klimatlagstiftning som innebär att det är rättsligt bindande för EU medlemsländer att uppnå koldioxidneutralitet fram till 2050. Följs inte protokollet kan länderna ställas inför rätta. Ramverket för konsekvenseran då lagen inte följs och hur detta kontrolleras är ännu inte utarbetat. Den här lagen förväntas att formellt godkännas i juni.
Varför det inte är tillräckligt
Tanken bakom Europas gröna giv stöds av många, men under ytan är det inte svårt att hitta spänningar över Europas ambitioner. Flera länder, inklusive Sverige och Finland, vill se tydligare delmål speciellt inför 2030.
Andra, så som Polen och Ungern, tycker däremot att det redan är för mycket. Detta skapar oroligheter och en förändrad maktbalans mellan kommissionen, medlemsländerna och parlamentet.
Medan Europakommissionen jublar över sina prestationer kräver flera miljöförekämpar hårdare tag. Lagen ställer visserligen ambitiösa mål för 2050, men utan att säga vad det innebär på kort sikt. Istället avser EU att beslut om de kortsiktiga klimatmål får dröja till september. Men september känns sent, då FN-klimattoppmötet redan kommer att infalla i november. Vill Europa föregå med gott exempel inför resten av världen blir det bråttom.
EU:s rådande mål för 2030 är en minskning av växthusgasutsläppen med 50-55 procent jämfört med 1990-talets nivåer. Men målet kritiseras eftersom den inte respekterar parisavtalets 1,5-gradersmål. Det anses heller inte göra vad som krävs för klimatet baserat på den bästa tillgängliga vetenskapen. Inte heller budgeten anses inte nära komma den finansiering som behövs för att nå målen.
Trots mycket berättigad kritik kan europas gröna giv ses som ett steg i rätt riktning. Trycket från befolkningen för att förbättra förslaget behöver vara högt – och det finns hopp för att höja ambitionen där målsättningen ännu inte ännu duger!
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
