Finsk studie: Svårt att släppa fossilbilen på landsbygden

Elbilar är inte bara för dyra för att vara ett attraktivt alternativ på landsbygden. Åtgärder för att minska utsläppen måste också ta hänsyn till att förhållandet till bilen är mer komplext och känslomässigt. Det visar finländska forskare som studerat landsbygdsbors syn på hur utsläppen från persontransporter ska kunna minska.

Studien baseras på en enkätundersökning som gjordes av Finlands miljödepartement i och med arbetet med landets klimatplan 2021. Över 18 000 finländare svarade, och av dem var nästan 5 000 bosatta på landsbygden. De svarande är inte ett representativ urval av den finska befolkningen, men svaren ger ändå intressanta insikter i hur finländare på landsbygden resonerar kring bilen och bilkörande. Sannolikt är svaren relevanta även för svenska förhållanden.

Klimatpolitiken upplevs som orättvis

Personer på landsbygden tyckte i större utsträckning än övriga att klimatpolitiken var ”mycket orättvis”. Var femte nämnde att kollektivtrafiken var dålig där de bodde, men bara var tionde efterfrågade förbättringar. Däremot ville fler se samhällsservice som sjukvård på närmare håll.

Nio av tio landsortsbor ansåg att stora prishöjningar på fossila bränslen skulle vara mycket orättvist, jämfört med sex av tio stadsbor. Lite mer oväntat tyckte även en av fem på landsbygden att det var mycket orättvist att investera i kollektivtrafik i städer. Fler än i städerna tyckte att det var orättvist att förbättra cykelvägar, sänka priset på miljövänligare bilar och bygga ut laddinfrastrukturen.

Forskarna tittade närmare på svaren framför allt på två frågor: Vad borde politiker och beslutsfattare inom stat och kommun göra för att minska utsläppen från transporter? Och vad skulle få de svarande själva att skaffa en bil med lägre utsläpp eller att minska sitt bilkörande?

Många var skeptiska till elbilar

När det gäller elbilar var det bara 4 procent som hade eller planerade att köpa en sådan. Många kommenterade att elbilar skulle behöva bli mycket billigare för att de skulle kunna skaffa en. Andra vanliga skäl att tveka var räckvidden, svårigheter att ladda, oro över att elbilar inte ska funka i låga temperaturer, eller vara tillräckligt kraftfulla, etcetera.

Sammantaget sågs elbilar som något främmande och utländskt, som kanske funkar i stan och längre söderut, men inte på finska landsbygden. Det fanns också en aversion mot elbolagen som ansågs ta ut oskäliga vinster, och el som något som importeras trots att bara 20 procent av elen i Finland är importerad. Att bensin och diesel också kommer från utlandet nämndes inte.

Biogas sågs som ett bättre alternativ

Biogas var flera positiva till, framför allt med tanke på att gas kan produceras lokalt. Skattelättnader och andra incitament för att konvertera bilar till att gå på biogas, och fler tankstationer, efterfrågades.

Studiedeltagare förordade också andra lösningar för att minska utsläppen. Många handlade om skattelättnader, så att fler skulle kunna köpa en nyare bil med mindre utsläpp. En annan kategori av svar handlade om att utsläppsminskningarna borde ske någon annanstans, till exempel genom att förbjuda biltrafik i städer, minska utsläppen från flyg, fartyg och utländska långtradare och att främja inhemska produkter.

Hot mot identitet och livsstil

En sjättedel av landsbygdsborna tyckte att man inte borde göra något alls för att minska utsläppen från bilkörande. En del hänvisade till att de riktigt stora utsläppen görs av Kina och USA. Vissa skrev bara svordomar eller kommentarer om hur dum frågan var.

Forskarna konstaterar att människor är fästa vid sina bilar av flera skäl än rationella. Vissa av de svarande uppfattade förslag om att minska på utsläppen från persontransporter som hot mot deras identitet och livsstil. De ses som en del av en ”grön agenda” som framförs av en urban elit som inte förstår sig på livet på landet. Flera lyfte också fram att de var intresserade av gamla bilar, att reparera dem och att de inte skulle kunna göra detsamma med en elbil.

Men svaren reflekterar också en reellt svår situation i avfolkningsbygder där samhällsservicen försvinner och bilen är nödvändig för att ta sig till jobb, affärer, fritidsaktiviteter och sjukvård.

Jag antar att jag får säga upp mig eftersom jag snart inte har råd att jobba. Vem ska köpa mitt hus så att jag kan flytta närmare service och leva på bidrag? Snart kommer jag inte ha råd med nåt annat, skrev en svarande (översatt citat ur studien).

Klimatpolitik måste inkludera landsbygdens problem

Sammantaget visar studien att många landsortsbor anser att lösningar som fungerar i städer inte gör det på landet. Många uppfattar också klimatpolitiska åtgärder som orättvisa. Forskarna konstaterar att liknande åsikter i befolkningen ledde till att det finska populistpartiet Sannfinnländarna fick fler röster i valet 2023 än de styrande Socialdemokraterna. På sin valplattform hade Sannfinländarna sänkta bränslepriser och senarelagda klimatmål.

Studien har flera lärdomar för beslutsfattare som vill driva igenom utsläppsminskningar från persontransporter. Kommunikation kring elbilar behöver ta landsbygdsbornas oro och osäkerhet när det gäller laddning och räckvidd på allvar. Samtidigt måste politiken på ett bredare sätt motverka att landsbygden blir eftersatt, och att regionala skillnader förstärks.