Glädjande omröstning i EU: grönt för lag om restaurerad natur

År 2030 ska EU-länderna ha återställt skadad natur inom minst 20 procent av sina land- och vattenområden. Det är kärnan i en ny lag inom unionens så kallade gröna giv. Beslutet innebär att torrlagda våtmarker ska bli blöta igen, igenlagda betesmarker öppnas, näringsläckage från jordbruket minska och naturskogar värnas.

EU-parlamentet fattade beslutet under sin session på onsdagen. Lagförslaget har varit mycket omdebatterat och åkt berg- och dalbana i beslutsapparaten. Det var nära att helt kastas i soptunnan, vilket SMB tidigare berättat om.

Omröstningen i parlamentet utföll med den inte alltför solida majoriteten 336 röster för och 300 emot. Enkelt uttryckt röstade de röda, gröna och, delvis, liberala för lagen, medan kristdemokrater, konservativa och högerpopulister röstade nej.

Parlamentet har velat gå längre tidigare

EU-parlamentet var i sitt ursprungliga förslag mer radikalt och föreslog att 30 procent av unionens land- och vattenarealer skulle omfattas av lagen. Nu hamnar det alltså på 20 procent.

Den spanske politikern César Lunea, som var föredragande ledamot, sa så här efter beslutet:

Lagen om återställande av natur är en viktig del av den europeiska gröna given och följer den vetenskapliga samsynen och rekommendationerna för att återställa Europas ekosystem. Jordbrukare och fiskare kommer att dra nytta av den, och den säkerställer en beboelig planet för framtida generationer.

De svenska parlamentarikerna röstade enligt tidigare mönster, med ett undantag. Centerpartiets Emma Wiesner gjorde inte längre sällskap med Sverigedemokraternas, Kristdemokraternas och moderaternas ledamöter, som även denna gång röstade mot förslaget.

Wiesner sa nu ja och sällade sig till den liberala gruppen, där även Liberalernas Karin Karlsbro ingår. Miljöpartiets, Socialdemokraternas och Vänsterpartiets politiker stödde liksom tidigare förslaget.

Wiesner gjorde således en stor kovändning. Hon beskrev på Twitter så sent som för en månad sedan lagförslaget som ”ett enormt övertramp och ett otroligt naivt sätt att lagstifta på.”

Hon förklarar sin totalomvändning med att viktiga förändringar i lagförslaget skedde inför parlamentets omröstning.

Oro på kontinenten för lägre livsmedelsproduktion

Bland annat infördes en skrivning om att lagen om restaureringsåtgärder inte ska tillämpas förrän ”nödvändiga villkor för att garantera långsiktig livsmedelsförsörjning” presenterats för EU-kommissionen.

Restaureringslagen innebär att stora arealer våtmarker och betesmarker behöver återställas eller nyskapas för att öka den biologiska mångfalden. Bland motståndarna, inte minst på kontinenten, har oron för osäkrare livsmedelsproduktion varit en stark orsak till motståndet.

Det finns även en stark politisk komponent som förklarar varför partier högerut på skalan ställt sig på bromsen. I flera länder, exempelvis Nederländerna, är jordbrukets miljöpåverkan mycket kraftig och den nya lagen kommer att innebära rejäla restriktioner.

Inför EU-valet 2024 vädrar populistiska partier längst till höger stora möjligheter att vinna röster från en missnöjd lantbefolkning som känner sig svikna och trampade på. En sådan utveckling är tydlig i flera länder, skriver DN i en analys.

Förespråkarna för lagen (vars partier i högre grad har sina väljare i städerna) pekar tvärtom på att matproduktionen blir långsiktigt mycket mer osäker om inte den biologiska mångfalden säkras. Att restaurera natur är även en viktigt klimatåtgärd, påpekar man. Det finn även tydliga forskningsresultat som visar att matproduktionen gynnas av återställd natur.

Skogsindustrin och LRF har eldat på motståndet

I Sverige måste mångfalden nu öka, inte minst i de biologiskt utarmade skogarna. Det innebär med stor sannolikhet att den intensiva avverkningstakten måste minska och de kvarvarande naturskogarna värnas. Det vill säga tvärtom mot dagens utveckling, där dessa slukas allt snabbare.

Här finns en stor anledning till det svenska motståndet, som eldats på av skogsindustrin och Lantbrukarnas riksförbund.

I detaljerna återstår mycket. Arbetet fortsätter för att sy ihop ett slutligt direktiv om återställningen av skadad natur. Bland annat väntar förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet, enligt unionens komplicerade beslutsordning.

Det återstår också att se hur lagen till slut kommer att implementeras i Sverige. Värt att notera är att det för inte så länge sedan fanns en stabil majoritet i riksdagen som avvisade EU-förslaget, just med hänvisning till att skogsbrukets intressen skadas. Här hade högerpartierna sällskap med både Centerpartiet och Socialdemokraterna, vilket SMB berättade om.

Den nuvarande svenska regeringens hållning till restaureringslagen har skapat frågetecken och rubriker. Under det svenska ordförandeskapet i EU röstade den svenska ministern ansvariga ministern, Romina Pourmokthari (L), i sällskap med sex kolleger från andra medlemsländer, nej till det egna kompromissförslaget, när det var uppe i ministerrådet i juni strax innan ordförandeskapet var över. Motivet för att säga nej till den egna kompromissen var, liksom tidigare, att det svenska skogsbruket missgynnas av restaureringslagen.

Dock fick regeringen beröm för att den arbetat fram ett förslag som kunde antas av en bred majoritet i rådet, rapporterade SVT.