”Man sätter fokus på ett stort problem men visar samtidigt att det går att göra något.” Det säger Emma Nohrén, riksdagsledamot och landsbygdspolitisk talesperson för Miljöpartiet.
I Sverige har allt fler människor anslutit sig till kampanjen #ettskräpomdagen, som går ut på att man tar en bild på ett skräp som plockas upp från marken och återvinns. Fotot publiceras sedan exempelvis på Twitter eller Instagram, detta för att belysa både problematiken och en möjlig lösningen vad gäller nedskräpningen i landet.
Emma Nohrén, riksdagsledamot från Lysekils kommun och landsbygdspolitisk talesperson för Miljöpartiet, la nyligen upp en sådan skräpbild på Twitter och är därmed den första riksdagspolitikern att ansluta sig till kampanjen. Supermiljöbloggen bad henne berätta varför.
Varför har du lagt upp en bild på ett skräp på Twitter och taggat med #ettskräpomdagen?
– Jag var nere vid badplatsen vid sommarstugan och det var en sån fantastisk höstdag, träden lyste gula och solen letade sig fram i morgondimman. Sjön låg blank. Å mitt i allt det vackra låg ett skräp! 30 meter från soptunnan. Precis när jag skulle plocka upp det kom jag på att jag har sett hashtaggen i mitt twitterflöde ett tag och tyckt att den är briljant. Man sätter fokus på ett stort problem men visar samtidigt att det går att göra något. Den inger hopp i stället för klimatångest. Om alla plockade med sig ett skräp om dagen och la det i rätt soptunna så skulle vi snabbt få bort en massa onödigt skräp. Dessutom så ökar man medvetenheten i samhället. Om man plockat upp någon annans skräp tror jag man tänker sig för både en och två gånger innan man själv ”råkar” låta godispappret flyga en ur händerna.

Vad var det för skräp?
– Det var en enliters glassbytta. Jag misstänker att någon haft med sig fika till stranden och glömt den där. Kanske barnen använt den som hink så att den var grusig när man skulle stoppa i den i väskan. Eller så har den helt enkelt blåst i väg. Men jag hoppas ju att ingen glömt den medvetet.
Vad ser du för problem med nedskräpningen?
– Vart ska jag börja? Vardagsnedskräpningen är bara onödig och beror ofta på lathet men kan få enorma konsekvenser. Djur kan fastna eller skära sig på det eller äta upp det. Mycket av skräpet vi kastar på land hamnar till slut i havet. Framför allt plasten är läskig. 96 procent av alla stormfåglar i Nordsjön har plast i magen! Var tredje havsfågel äter plast som de tror är mat och mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör på grund av plast varje år. Plasten försvinner inte utan bryts bara ner till mindre och mindre bitar. Problemet med mikroplaster har ju blivit mycket uppmärksammat det sista året. Partiklarna är så små att planktonätare äter upp dem i tron att de är växtplankton. Då får vi plast i näringskedjan. Dessutom har man visat att många miljögifter fastnar på mikroplasterna och på så sätt kommer även de också in i näringskedjan. Mycket oroande. Och då har vi inte ens börjat tala om giftiga fimpar och glasspapper. Kort sagt, det finns mycket som är problem med nedskräpning.
Vad tycker du att man bör göra från politisk sida för att tackla problemet?
– Mycket av vårt skräp är livsstilsskräp. Take-awayboxar, engångsbestick, skyddspapper. Engångsartiklar helt enkelt. Där måste först och främst minska på och ta bort allt onödigt, sedan hitta andra material. Plast är ett fantastiskt material, det är lätt, hållbart och beständigt men det kanske inte är de egenskaperna man behöver i engångsartiklar? Vi måste också få till mycket bättre cirkulära system så att avfallet har ett värde.
– Om vi ska se i ett större perspektiv än skräpet vi slänger på gatan så måste vi samverka i EU. Det sköljs upp fem badkar med skräp i timmen på Bohusläns kuster. 80 procent av det skräpet kommer från andra länder. Så vi måste verka för att få bort avfall på deponi, få gemensamma pant- och återvinningsregler och verka för mindre användning överhuvudtaget. Och så förbjuda helt onödiga saker som till exempel mikroplaster i kosmetika.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till