I flera månader har tusentals indiska jordbrukare slagit läger kring huvudstaden New Delhi i protest mot en ny jordbruksreform. I reformen kommer små jordbruk lida, medan storbolag vinner på den. Jordrukarna är upprörda eftersom de i samband med växande miljöproblem kommer finna sig själva i ett ojämlik maktförhållande med multinationella bolag.
Jordbruket i Indien sysselsätter 55 procent av befolkningen, men gårdarna är oftast små och 68 procent av jordbrukarna äger mindre än en hektar mark. Den indiska regeringen tog under coronapandemin tillfället i akt att genomföra en rad reformer inom jordbrukssektorn som de påstår ska leda till större frihet för jordbrukarna.
De nya lagarna upphäver restriktionerna för var och till vem jordbrukare kan sälja sina grödor, men de innebär också att jordbrukarna inte längre kommer att få garanterade minimipriser för sina produkter. Kritiken för jordbruksreformen ligger i att regeringen inte skyddar bönderna från multinationella bolag som bara söker ekonomisk vinst. Förlusten av minimipriser betyder att storbolagen kan förhandla individuellt med jordbrukarna och således också pressa dem till lägre priser. Särskilt de mindre jordbrukarna befarar att de kommer förlora i konkurrensen, och till och med tvingas att sälja sina gårdar.
Problemen är en följd av 60-talets intensivjordbruksreform
År 1966 infördes nya jordbruksmetoder i Indien under ett program som kallades för ’den gröna revolutionen’. Det handlade i stort sett om att intensifiera jordbruket och på stor skala börja använda modifierat utsäde, kemikalier och konstbevattning. Eftersom bönder som en följd av detta blev tvungna att köpa frön, bekämpningsmedel och gödsel behövde de försäkran om att deras skörd skulle få ett rimligt pris, så regeringen fastslog ett minimipris för deras produkter.
Trots att den gröna revolutionen på kort sikt gav Indien större skördar och sålunda dämpade risken för nationell hungersnöd, har långtidseffekterna varit negativa för ekonomin, miljön och invånarnas hälsa. Marken har utarmats, vattenresurser har sinat och det hela har drivit bönderna in i en skuldcykel.
Klimatförändringarna förvärrar situationen
Idag oroar sig jordbrukare inte bara över arvet från den gröna revolutionen, även klimatförändringarnas ökande effekter har blivit alltmer påtagliga. De som arbetar inom jordbrukssektorn måste vara beredda att handskas med både torka och översvämningar.
Jordbrukarna har i årtionden väntat på en reform för att vara mer ekonomiskt och ekologiskt skyddade, men det som regeringen nu har gjort anses leda till det motsatta. Enligt de indiska bönderna kommer den nya jordbruksreformen i samband med de ackumulerande miljöproblemen att placera dem i ett ojämlikt maktförhållande med storbolagen. De känner sig försvarslösa inför en fri marknad, och befarar att om de inte lyckas leverera produkter till följd av skördeförlust kan det innebära att de blir helt utan inkomster.
Största organiserade strejken i världshistorien
Med över 5 miljoner demonstranter som marscherat till Delhi och ytterligare 250 miljoner som deltar i generalstrejker är detta den största organiserade strejken i världshistorien. Polisen har tagit till hårda metoder mot demonstranterna, och har använt både tårgas och vattenkanoner i försöken att stoppa dem. Trots det har jordbrukarna sagt att de inte tänker sluta protestera innan deras röster blir hörda.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
