Klimatchocker drabbar världen allt mer – och fler är att vänta

Det blir alltmer tydligt att de mänskliga, ekonomiska, och miljömässiga kostnaderna för klimatförändringar ökar, enligt Världsmeteorologiska organisationen WMO när det globala klimatåret 2022 sammanfattas.

WMO:s årsrapport State of the Global Climate 2022 visar tydligt den ökande påverkan av klimatförändringarna som blir tydligare för varje år. Tillståndet för det globala klimatet 2022 visar förändringar på planetär skala på land, i havet och i atmosfären orsakade av rekordnivåer av värmefångande växthusgaser.

De senaste åren har klimatförändringens effekter blivit alltmer påtagliga och extrema. Man brukar då tala om klimatchocker. Dessa ökade tydligt under 2022 som var ett år fullt av extrema klimatrelaterade väderhändelse.

Klimatindikatorer

Perioden 2015-2022 var de åtta varmaste år någonsin uppmätta, trots den avkylande effekten av väderfenomenet La Niña 2019-2022. Den globala medeltemperaturen 2022 var 1,15°C över genomsnittet 1850-1900, vilket gör det till det 5:e eller 6:e varmaste året beroende på vilken mätserie som används.

Ett antal länder hade sina varmaste år någonsin, bland andra Storbritannien och Nordirland, Frankrike, Irland, Portugal, Spanien, Belgien, Luxemburg, Italien, Tyskland och Schweiz, västra Medelhavet, delar av centrala och östra Asien och Nya Zeeland. Inga områden upplevde rekordlåga årstemperaturer 2022

Koncentrationerna av de tre huvudsakliga växthusgaserna – koldioxid, metan och lustgas – nådde observerade rekordnivåer 2021, det senaste året för vilket konsoliderade globala värden finns tillgängliga (mätserien omfattar perioden 1984-2021). Den årliga ökningen av metankoncentrationen från 2020 till 2021 var den högsta någonsin. Realtidsdata från specifika platser visar att nivåerna av de tre växthusgaserna fortsatte att öka under 2022.

WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas betonade tydligt vilka konsekvenser denna utveckling redan får:

Medan utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka och klimatet fortsätter att förändras, fortsätter befolkningen världen över att påverkas allvarligt av extrema väder- och klimathändelser.

Socioekonomiska och miljömässiga effekter

Rapporten undersöker de många socioekonomiska effekterna av extremt väder, som har orsakat förödelse i livet för de mest utsatta runt om i världen. Fem år i rad av torka i Östafrika, i kombination med andra faktorer som väpnade konflikter, har fört med sig en förödande livsmedelsosäkerhet för 20 miljoner människor i regionen.

Torka, översvämningar och värmeböljor påverkade samhällen på alla kontinenter och kostade många miljarder dollar. Regionen upplever den längsta perioden på 40 år med nederbörd som har varit under genomsnittet.

Omfattande översvämningar i Pakistan orsakade av kraftiga regn i juli och augusti förra året dödades över 1 700 människor, medan cirka 33 miljoner drabbades. Totala skador och ekonomiska förluster uppskattades till 30 miljarder US-dollar. Juli (181 procent över det normala) och augusti (243 procent över det normala) var, var och en, de blötaste någonsin nationellt. I oktober 2022 hade omkring 8 miljoner människor tvingats till flykt inom landet av översvämningarna.

Förvärrade farliga klimat- och väderrelaterade händelser försämrade villkoren för många av de 95 miljoner människor som redan lever på flykt.

Värmeböljor kostade tusentals liv

Enligt WMO kostade de euro­peiska värmeböljorna tusentals människoliv. I Spanien beräknas 4 600 människor ha dött som en konsekvens av hettan. I Tyskland handlar det om 4 500 personer och i Storbritannien och Frankrike 2 800 vardera. Enligt Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED), en forskningsenhet vid Université catholique de Louvain i Bryssel, dog 16 416 människor i Europa av extrema temperaturer under 2022. 

Kina hade sin mest omfattande och långvariga värmebölja sedan nationella rekord började noteras, som sträckte sig från mitten av juni till slutet av augusti och resulterade i den varmaste sommaren någonsin med en marginal på mer än 0,5 °C. Det var också den näst torraste sommaren någonsin.

Både Indien och Pakistan drabbades av kraftiga värmeböljor före monsunen 2022 som orsakade en minskning av skördarna. Detta, i kombination med förbudet mot export av vete och restriktioner för risexport i Indien efter starten av Rysslands invasion av Ukraina, hotades tillgången och stabiliteten för baslivsmedel på internationella livsmedelsmarknader, vilket utgjorde stora risker för länder som redan drabbats av brist av basföda. Därmed blir det tydligt vilka förstärkta effekter klimatrelaterade extremväder kan få.

Fortsatt isavsmältning och ökade havsnivåer

Havets uppvärmning, isförlust från glaciärer och inlandsisar och förändringar i lagring av landvatten bidrar alla till förändringar i havsnivån och var tydliga under 2022. Enligt WMO-rapporten kommer smältning av glaciärer och havsnivåhöjning – som återigen nådde rekordnivåer 2022 – att fortsätta i upp till tusentals år. Den arktiska havsisens utbredning 2022 var under genomsnittet 1991–2020 under större delen av året.

WMO framhåller vidare att den antarktiska havsisen föll till sin lägsta omfattning någonsin och smältningen av vissa europeiska glaciärer var exceptionell. Den stora glaciärsmältningen i de flesta regioner 2022 är i linje med den långsiktiga accelerationen av glaciärmassförlusterna, med sex av de tio mest negativa massbalansåren på rekord, inklusive 2022, som inträffat sedan 2015.

– Havsisen i Antarktis är på den lägsta nivå som hittills har uppmätts. I Europa är smältningen av glaciärer på en skyhög nivå, säger WMO:s chef Petteri Taalas.

I de europeiska alperna slogs glaciärmassförlustrekord med stora marginaler 2022. Det finns tre orsaker till denna extrema glaciärsmältning. För det första var det väldigt lite vintersnö, vilket gjorde att isen var oskyddad på försommaren. För det andra blåste damm från Sahara över Alperna i mars 2022. Dammet gjorde snöytan mörkare (minskade dess albedo), som följaktligen absorberade mer värme från solen, vilket ytterligare accelererade snösmältningen. För det tredje ledde värmeböljor mellan maj och början av september 2022 till massiva isförluster.

Snö på glaciärerna började smälta ungefär en månad tidigare än vanligt och för första gången i historien överlevde ingen snö sommarens smältperiod ens på de allra högsta mätplatserna och därför skedde ingen ansamling av färsk is. Mellan 2001 och 2022 har volymen av glaciäris i Schweiz minskat med mer än en tredjedel.

Den globala medelhavsnivån fortsatte att stiga 2022 och nådde ett nytt rekord. Enligt WMO har tempot i havsnivåhöjningen dubblerats på bara runt 20 år, från 2,27 millimeter om året på 1990-talet till 4,62 millimeter om året det senaste decenniet.

Havsnivåhöjningen, som hotar existensen av kustsamhällen och ibland hela länder, har drivits på inte bara av smältande glaciärer och inlandsisar på Grönland och Antarktis, utan också av expansionen av oceanernas volym på grund av värme. WMO noterar att havsuppvärmningen har varit ”särskilt hög under de senaste två decennierna”. Trots fortsatta La Niña-förhållanden upplevde 58 procent av havsytan minst en marin värmebölja under 2022. Däremot upplevde endast 25 procent av havsytan en marin köldperiod.

Mellan 1960 och 2021 absorberade havet cirka 25 procent av de årliga antropogena koldioxidutsläppen till atmosfären. Det bidrog till att delvis mildra effekterna av klimatförändringarna men har lett till ökad försurning.

Tidiga varningssystem

WMO-chefen Taalas ser dock inte allt negativt. Han lyfter särskilt fram samarbetet mellan FN-organ som mycket effektivt för att ta itu med humanitära effekter orsakade av extrema väder- och klimathändelser. Särskilt för att minska tillhörande dödlighet och ekonomiska förluster.

FN:s initiativ för tidiga varningar för alla syftar till att fylla den befintliga kapacitetsluckan för att säkerställa att alla människor på jorden omfattas av tidiga varningstjänster. För närvarande har omkring hundra länder inte tillräckliga vädertjänster på plats. För att uppnå denna ambitiösa uppgift krävs förbättringar av observationsnätverk, investeringar i tidig varning, hydrologisk och klimattjänstkapacitet.

WMO-rapporten, liksom Copernicus klimatrapport 2022 för Europa, släpptes lämpligt nog inför Earth Day FN:s generalsekreterare António Guterres efterlyste inför Jordens dag ”djupare, snabbare utsläppsminskningar för att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 °C”, såväl som ”massivt uppskalade investeringar i anpassning och motståndskraft, särskilt för de mest utsatta länderna och samhällena som har gjort minst för att orsaka krisen ”.

Johan Rockström kommenterade rapporten i SVT:s Morgonstudion med att den visar det vi redan visste och att vi nu kommer att ha en tuff period med flera årtionden av än mer intensiva värmeböljor, torkor, översvämningar och avsmältning av glaciärer.

Parisavtalets 1,5-gradersmål kommer att passeras även enligt de bästa scenarierna, konstaterar Rockström. Hans förhoppning är att världen ”mot slutet av århundradet” kan börja komma tillbaka mot en och en halv grads uppvärmning jämfört med förindustriella nivåer.

Den nya WMO-rapporten åtföljs av en berättelsekarta, som ger information till beslutsfattare om hur klimatförändringsindikatorerna utspelar sig. Den visar också hur förbättrad teknik gör övergången till förnybar energi billigare och mer tillgänglig än någonsin. Världens beslutsfattare bör läsa denna noggrant.