Klimatklivet finansierar satsning på omöjlig plast

Förbränning av plast orsakar stora koldioxidutsläpp och nästan all plast som används i Sverige går idag till förbränning i stället för att materialåtervinnas. Nu satsar Naturvårdsverket via Klimatklivet på att förlänga livslängden för plast som är svår att återvinna.

Förbränning av plast stor klimatbov

Enligt Naturvårdsverket bildas varje år cirka 1.7 miljoner ton plastavfall i Sverige. Av detta går 87 procent till energiåtervinning (förbränning) eller bränsle i industrin. Endast omkring tio procent av det svenska plastavfallet materialåtervinns. Själva tillverkningen av plast leder till utsläpp av växthusgaser och dessutom sker ytterligare utsläpp om plasten sedan bränns. Detta eftersom en stor del av kolet i plast binds i själva plastprodukten. Majoriteten av plasten vi använder går alltså idag till förbränning och för att Sverige ska nå klimatmålen behöver utsläppen från plastförbränning minska.

Motalaföretaget Svensk Plaståtervinning har tidigare fått 102 miljoner i stöd från Klimatklivet, det investeringsstöd som sedan 2015 finns för investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser. Svensk plaståtervinning erhöll stöd för att öka utsortering av plast från svenska hushåll för att kunna materialåtervinna.

Plasten ingen vill ha

Nu storsatsas återigen på plast via Klimatklivet. Wimao Impossible Plastics får 45 miljoner kronor i investeringsstöd för att bygga upp fabriker som tar tillvara svåråtervunnen plast och använda denna i nya produkter.

– Vi har både motivation och kapacitet att förändra detta och därför kommer vi de kommande fem åren bygga sju fabriker med fullt fokus på att omhänderta plasten ingen annan vill ha.

Impossible Plastics vd William Holmberg till industrinyheter.se

Företagets Impossible Plastics använder en teknik som kan smälta ner plastavfall direkt utan sortering eller tvättning. Detta ger ett hårt plastmaterial för produkter som lagerpallar och pallkragar. Företaget satsar endast på att återvinna problemplast och undviker att konkurrera med andra plaståtervinningsmetoder. Miljövinsten ligger i att undvika utsläpp av växthusgas från förbränning av plast.

Plast från nedskräpning i Sotenäs

Ett exempel på materialflöden i Impossible Plastics är insamlade fiskeredskap som sedan blir pallar till logistik och transportflöden. Företaget berättar på sin hemsida att Sotenäs kommun är en av de kommuner som drabbas mest av plastskräp i havet. Där samlades år 2018 över 32 ton marint skräp in i kommunens kustområde. Sotenäs kommun sände plastskräpet till Impossible Plastics i stället för att skicka det till förbränning. Resultet blev plastpallar till logistikbranschen.

Förlängd livslängd för plast

Naturvårdsverkets bedömning att bevilja investeringsstöd till Impossible Plastics grundar sig i hög grad på att företagets satsning är en innovativ åtgärd som ger hög klimatnytta per investerad krona. Särskilt viktigt är att tekniken förlänger plastens livslängd, menar Angela Arokianathan, handläggare på Klimatklivet.

Förhoppningen är förbränningen av plast nu ska minska och att materialåtervinningsgraden för plast ska öka.

Fakta om plast:

Naturvårdsverket redogör på sin hemsida för att den största delen av plasten vi använder i Sverige går till förbränning. En majoritet av växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer från plast. Plast produceras idag främst av fossil olja och naturgas. Då kolet i plasten finns kvar i produkten ger detta koldioxidutsläpp vid förbränningen. Växthusgasutsläpp uppstår även vid produktion av plast, men mer än hälften av plastens utsläpp ur livscykelperspektiv kommer från förbränningen. För att nå målet om netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045, behöver utsläppen från plastförbränning därför minska. Detta kan göras genom att byta ut fossil plast mot biobaserad eller återvunnen plast samt att minska mängden plast till förbränning.

Fakta om Klimatklivet:

Klimatklivet är ett investeringsstöd som infördes 2015 av dåvarande regeringen bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Klimatklivet infördes för att stödja investeringar som minskar utsläpp som påverkar klimatet. Arbetet med klimatklivet finns kvar i budgeten för nuvarande regeringen med partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Stöd kan ges till fysiska investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser och kan exempelvis gälla förnybara bränslen, laddinfrastruktur eller mer cirkulära produktionssätt. Detaljer om stödet återfinns på Naturvårdsverkets hemsida. Stödet har utvärderats flera gånger, den senaste utvärderingen finns här.