Mer delaktighet och mer ersättning kan underlätta för vindkraften

Tre av fyra svenskar kan tänka sig vindkraft i sin kommun, och stödet är ungefär lika högt i övriga EU. Men medan många andra EU-länder bygger ut sin vindkraft, så går det trögt i Sverige. Frågan är varför, och vad man kan göra åt saken.

”Vad gör Europa som Sverige kan lära av?” Det är temat i en ny rapport från den gröna och liberala tankesmedjan Fores. Författare är Daniel Lindvall, doktor i sociologi och forskare vid Uppsala universitet.

Utbyggd vindkraft är ett viktigt sätt att öka andelen förnybar energi till 2030. Att tredubbla denna andel är ett mål som över 200 länder var eniga om vid FN-mötet COP28 för två år sedan. Vindkraften ger också många arbetstillfällen samt minskar beroendet av importerad olja från till exempel Ryssland.

Nackdelarna med vindkraftverk är bland annat belysningen på natten och ljudet från rotorbladen, som kan verka störande. En enkät från hösten 2025 visade ändå att nio av tio som bor inom tre kilometer från ett vindkraftverk trivs med sin boendemiljö. Det är samma andel som för befolkningen i övrigt. De allra flesta – 79 procent – tyckte inte heller att boendemiljön blivit försämrad av vindkraftverken.

Närboende inte mer negativa

Denna och andra studier har visat att närboende inte är mer kritiska till vindkraft än andra, och inte heller anser att man ska sluta bygga ut vindkraften. Att opinionen ändå kan uppfattas som negativ beror enligt Daniel Lindvall på att den minoritet som är emot vindkraft ofta är mer högljudd och aktiv än den majoritet som ger sitt tysta samtycke.

Faktorer som påverkar inställningen till vindkraft i övrigt är dess bidrag till den lokala ekonomin. Om kraftverken ger arbetstillfällen och intäkter till markägare eller kommun blir stödet starkare. Om de närboende varit delaktiga i planeringen ökar stödet också. Det minskar däremot om desinformation från fossilbränsle-lobbyister och andra ideologiskt motiverade grupper fått fotfäste i området.

De politiska lösningar som läggs fram i Fores-rapporten tar fasta på dessa erfarenheter. Här är rekommendationerna:

• Välj rätt utformning. Det handlar om att välja lämpliga platser, minska kraven på belysning och skärpa miljökraven.

• Gör lokalbefolkningen delaktig. De berörda samhällena bör tas med i planeringsprocessen så tidigt som möjligt, och deras farhågor bör tas på allvar.

• Dela på vinsterna. Kommunerna bör få beskatta vindkraftverken. Det bör också finnas tydliga regler för hur delar av intäkterna ska kunna gå till de närboende, kanske genom så kallade ”bygdepengar”. Andra möjligheter är att närboende får köpa andelar i projekt, och att intresserade enskilda skapar så kallade energigemenskaper.

• Motverka desinformation. Kampanjer med falska fakta kan öka vindkraftmotståndet, vilket bromsar omställningen. Desinformationskampanjer hotar också EU:s säkerhet, eftersom de gynnar odemokratiska oljeländer. 

Det är därför avgörande att alla politiska partier som står bakom Sveriges klimat- och energipolitiska mål, oavsett ideologisk inriktning, visar politisk samsyn och säkerställer långsiktiga spelregler för klimat- och energipolitiken och därmed snabbar på omställningen inom EU” heter det i rapporten, som kan laddas ner här.