Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Intervju Nyheter

    Minimala investeringar i cykel trots ambitiösa mål om ökad cykling

    Foto: Mats Hagwall/Unsplash

    Förslag till nationellt mål om fördubblad cykling, utredning om ändrade cykelregler, en klimaträttsutredning som betonar vikten av hållbara färdmedel och en ny nationell infrastrukturplan – det händer mycket på cykelfronten just nu. Men trots de högt uppsatta målen och akuta behov av minskade utsläpp går mindre än 0,5 procent av investeringarna i den nationella infrastrukturplanen till cykelsatsningar.

    Fördubblad cykling till 2035. Det föreslår VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som nationellt mål för ökad cykling, efter att ha fått det i uppdrag av regeringen hösten 2021. 

    Bakgrunden till uppdraget är att regeringen ”vill främja hållbara transporter och att andelen resor som genomförs med cykel ska öka”. I uppdraget till VTI skriver de även att cykel kan bli ett transportalternativ för fler genom att det blir lättare att välja cykeln istället för transportmedel med större miljöpåverkan. 

    Dessutom betonar Klimaträttsutredningens slutbetänkande vikten av transporteffektivitet och en omställning till ett samhälle där fler cyklar, går och åker kollektivt. 

    Små investeringar i cykel i nya infrastrukturplanen

    Mot denna bakgrund hade man kunnat föreställa sig en rejäl investering i cykelinfrastrukturen i den nya nationella planen för Sveriges infrastruktur under åren 2022-2033, som vi rapporterat om vid olika tillfällen, bland annat med fokus på höghastighetståg och vägtrafik.

    Men cykelpotten är liten: 2,7 av totalt 881 miljarder – mindre än 0,5 procent – öronmärks till cykelinvesteringar. Det är förvisso en ökning från Trafikverkets initiala förslag, men fortsatt en liten andel av hela paketet. Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder är kritiska till den begränsade ekonomiska ramen.

    – Det är förstås positivt att potten har höjts med en miljard till 2,7 miljarder i regeringens plan men det är fortfarande en liten summa. Ungefär 13 procent av svenskarnas dagliga resor sker med cykel, men investeringarna i planen motsvarar inte ens 0,5 procent av den totala potten, säger Samuel Williams, verksamhetsledare Svenska Cykelstäder.

    Sonja Nettelbladt, kommunikationsansvarig på Cykelfrämjandet, fyller i:

    – Trots att man säger sig vilja öka cyklingen rejält är satsningarna små. Länder som verkligen vill satsa investerar i cykelinfrastrukturen. Irland har till exempel avsatt tio procent av sin nationella transportplan till cykling. 

    “Planen bidrar inte till att vi når målen”

    Om regeringen antar VTI:s förslag får vi för första gången ett nationellt mål för ökad cykling. Och ett ganska ambitiöst sådant dessutom: fördubblad cykling 2035 jämfört med 2019. 

    Många av Sveriges kommuner har redan idag högt uppsatta mål för cykeltrafiken. Genom att ersätta bilresor med cykelresor, något som är möjligt för många – inte minst storstadsbor – kan vi minska växthusgasutsläppen, och bidra till att vi når de transportpolitiska målen (att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030).

    Men kommer den nya nationella infrastrukturplanen att räcka till för att nå målen om ökad cykling och minskade utsläpp? Vi ställde frågan till Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder.

    – Nej, vi ser inte att den här planen är tillräcklig för att bidra till att vi når målet om ökad cykling. Det är inte ovanligt att lägga ansvaret för trafikmiljön på cyklisterna själva, men vill vi att fler ska cykla behöver vi investera i bättre infrastruktur och se över cykelreglerna, säger Sonja Nettelbladt, Cykelfrämjandet.

    – Det behövs ett krafttag och betydligt större investeringar om vi ska nå klimatmålen. Det är jätteviktigt att planen går i den riktningen, men en del investeringar går snarare åt fel håll, tvärtemot Klimaträttsutredningens slutbetänkande som pekar på behovet av att planera för minskad motordriven vägtrafik, säger Samuel Williams på Svenska Cykelstäder.

    Samuel Williams och Sonja Nettelbladt.

    Transportstyrelsens dom: inget behov av ändrade trafikregler

    Hösten 2021 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att utreda potentiella regeländringar som skulle kunna bidra till ökad cyklingen. I slutet av maj 2022 presenterade Transportstyrelsen vad man kommit fram till: trafikregler för cykel bör inte ändras.

    Det är andra faktorer än ändrade trafikregler som får fler att cykla. Cykelreglerna i sig är bra som de är. Därför behövs det inga nya regler för cykling mot enkelriktat, omkörning av cyklister eller cykling i bredd.

    Beskedet har mötts av kritik från Sveriges cykelorganisationer. Cykelfrämjandet, Svenska Cykelstäder och Svensk Cykling hade gärna sett ett förslag om ändrade regler – något de lyfter som en viktig pusselbit i omställningen till ett mer cykelvänligt samhälle. Till exempel har det visat sig att cyklingen ökar när cykling mot enkelriktat tillåts.

    – Många kommuner efterfrågar ett gemensamt regelverk för till exempel cykling mot enkelriktat. Nu får de i stället snickra ihop sina egna lösningar. Regeländringar av det här slaget – att få cykla mot enkelriktat, svänga höger vid rött ljus och så vidare – är praxis i många föregångsländer, säger Sonja Nettelbladt.

    Allt fler länder satsar på cykel – Sverige halkar efter

    Flera länder, och enskilda städer, har förstått att cykeln kan ersätta bilen, framför allt i storstäder. Gent i Belgien har numera en näst intill bilfri stadskärna, Paris har gjort storsatsningar på ökad cykling och tar sikte på en bilfri innerstad 2024. Sloveniens huvudstad Ljubljana har infört bilfria zoner och minskat koldioxidutsläppen med 70%, och våra grannar i Köpenhamn fortsätter att cykelsatsa, bland annat genom att investera i fler supercykelstråk.

    För att cykeln ska ses som ett självklart alternativ krävs planering och investering som stöttar en sådan utveckling. Här ligger Sverige en bra bit efter föregångsexemplen som nämns ovan.

    – Om vi på allvar vill ersätta biltrafik med cykeltrafik är en nyckel att det ska vara smidigt och attraktivt att välja cykeln. Då måste infrastrukturen vara anpassad för att man ska kunna cykla i olika hastighet och med olika typer av cyklar. Idag skapar bristande infrastruktur både otrygghet och flaskhalsar för cyklister, säger Sonja Nettelbladt.

    ”Det säger ju något om ambitionsnivån”

    Både Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder hade förväntat sig mer av den nationella infrastrukturplanen. De hade velat se större investeringar generellt, och en ökad proportion av de totala anslagen. Dessutom är de precis som Naturskyddsföreningen kritiska till hur stadsmiljöavtalen hanterats i den nya infrastrukturplanen – en halvering av ekonomiska medel från förslag till färdig plan. Sonja och Samuel summerar: 

    – Vi vill att cykeln ska få ta större plats i Trafikverkets generella infrastrukturplanering, och att stadsmiljöavtalen behålls och utvecklas. Det säger ju något om ambitionsnivån att en så liten del av investeringarna i infrastrukturplanen går till cykel, trots att utsläppen måste minska drastiskt. Ökad cykling bidrar dessutom till en bättre folkhälsa och mindre trängsel i våra tätorter – få saker lönar sig som att investera i cykling.

    Faktarutan

    Vad vill Cykelfrämjandet och Svenska Cykelstäder se i närtid för att cyklingen ska öka?

    • Större satsningar på att få fler barn att välja cykeln: ökad trafiksäkerhet kring skolor och cykelundervisning på schemat, så att alla kan känna sig trygga på cykeln och i trafiken.
    • Att förslaget till nationellt mål klubbas, och att VTI får i uppdrag att ta fram en handlingsplan.
    • Regeländringar som främjar ökad cykling.

    Stötta SMB

    Sedan 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
    Här kan du läsa vad pengarna går till.

    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.