Medan klimatkrisen accelererar fortsätter världens stora oljeproducenter att både skruva upp produktionen och planera för fortsatt utvinning. Norge finns i högsta grad med bland syndarna. Regeringen gav nyligen grönt ljus för nyinvesteringar i mångmiljardklassen.
I slutet av juni gav den socialdemokratiska regeringen 19 olika produktionsfält för olja och naturgas tillstånd för fortsatt utvinning och utveckling. Enligt nyhetsbyrån Reuters innebär beslutet klartecken för satsningar på svindlande 200 miljarder norska kronor under de kommande decennierna.
Det här är projekt som kommer att bidra till en fortsatt hög och stabil produktion från Norges kontinentalsockel, samt sysselsättnings- och värdeskapande, sa olje- och energiminister Terje Aasland på en presskonferens, rapporterade Climate home news.
Enligt en rapport från det globala nätverket Climate Action Tracker hamnar Norge frekvent i fel rutor, när olika länders klimatambitioner granskas. Och dess chef Tasneem Essop har uttalat sig ytterst kritiskt mot regeringens senaste beslut:
Det är äckligt hycklande av en av världens rikaste nationer, som samlat sin rikedom från att bränna fossila bränslen och bidragit till klimatkrisen. Norge måste upphöra med all ny produktion av fossila bränslen, omedelbart initiera planer för en snabb utfasning av fossila bränslen och betala de uppemot biljoner som krävs för sina klimatskador, säger Tasneem Essop.
De norska regeringarna har länge, oavsett färg, uppvisat en närmast schizofren hållning i energi- och klimatpolitiken. Bara några veckor efter att Norge för sin del godkänt Parisavtalet 2015, gav regeringen med statsminister Erna Solberg (Höyre) i spetsen nya koncessionstillstånd för omfattande oljeletning i Barents hav.
Den nationella kritiken var mycket omfattande. Beslutet ledde bland annat till stämningar mot norska staten i domstol, som miljörörelsen dock förlorade efter många turer.
Den norska oljeindustrin och politiken har också försökt göra en, något bisarr, poäng av att oljeproduktionen blir allt mer ”koldioxidfri”. Detta då själva utrustningen för utvinningen konverteras och drivs med förnybar el, vilket Ny teknik berättat oms.
De nationella utsläppen av koldioxid sjunker därmed i Norge. Men ytterst begränsat, jämfört med de utsläpp som all framtagen olja leder till. Enligt beräkningar står den norska oljan för årliga utsläpp av cirka 470 miljoner ton koldioxid, vilket SMB tidigare uppmärksammat.
De här utsläppen bokförs dock, enligt det av FN fastställda räknesättet, i det land där oljan förbränns.
SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till
