Regeringen utreder finansieringslösningar för ny kärnkraft

Sverigedemokraterna och regeringspartierna vill tillsammans se till att motsvarande två nya stora kärnkraftsreaktorer till 2035 finns på plats i Sverige, enligt Tidöavtalet. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska ta fram en specifik finansieringslösning. Det meddelades under en presskonferens på onsdagen.
Den 16 november presenterades en stor förändring i den svenska energipolitiken när finansminister Elisabeth Svantesson (M) lade fram regeringens färdplan för ny kärnkraft. I den framkom att regeringen väntar sig att staten och i förlängningen skattebetalarna ska vara medfinansiärer i byggandet av ny kärnkraft och på så sätt dela på den finansiella risken med den privata sektorn.
Som Dagens Nyheter rapporterat var beskedet till väljarna under valrörelsen något annat. Då utlovades nya lagar och kreditgarantier, samt att dessa skulle vara tillräckliga för “en ny kärnkraftsboom” i Sverige. Svantesson medgav under presskonferensen i november att dessa åtgärder inte var tillräckliga.
DN redogör för att kostnaden för byggandet av de två tidöreaktorerna uppskattas kosta mellan 150 och 200 miljarder kronor, enligt “samstämmiga uppgifter från forskare, branschexperter och politiker”, varav delar då skulle täckas av staten och skattebetalarna. Det motsvarar mellan 15 och 20 procent av den årliga statsbudgeten. Detta om kalkylen förblir intakt. I Storbritannien har byggandet av två reaktorer försenats och kostnaderna skenat till 300 miljarder kronor. En reaktor i finska Olkiluoto blev fjorton år försenad.
”Samtliga kraftslag ska ha likvärdiga spelregler”
Under regeringens pressträff blev otillräckligheten i de redan utlysta 400 miljarderna i kreditgarantier tydlig. Syftet med pressträffen var att annonsera att regeringen nu tillsätter en utredning för att ta fram “en specifik finansieringslösning” för ny kärnkraft i Sverige, där staten alltså lär vara medfinansiär. Utredningen kommer att ledas av Mats Dillén, nationalekonom och ordförande för Kärnavfallsfonden. Den förväntas vara klar i augusti nästa år, enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).
I Tidöavtalet står det att samtliga kraftslag ska ha likvärdiga spelregler, samtidigt som de energislag som bidrar med så kallade stödtjänster ska ersättas för dessa. Wykman pekade främst på kärnkraftens planerbarhet som en sådan, vilket enligt regeringen motiverar att staten hjälper till. Värt att påminna är att kärnkraften trots allt inte alltid är i drift som planerat, bland annat som följd av klimatförändringarna. Reaktorn Ringhals fyra stod still i åtta månader fram till april i år, medan EU:s största kärnkraftsland Frankrike såg hälften av sina reaktorer vara ur funktion i fjol.
Samtidigt har regeringen gjort det dyrare att bygga havsbaserad vindkraft. Sverigedemokraterna och regeringspartierna – i synnerhet Kristdemokraterna och Moderaterna – har tidigare kritiserat byggandet av vindkraft. Energi- och näringslivsminister Ebba Busch (KD) har bland annat kallat vindkraftverk för “stålskogar”. Moderaterna i Kävlinge publicerade 2021 en mycket kritiserad photoshoppad bild där en föreslagen havsbaserad vindkraftpark framställdes som om den skulle byggas vid stranden när den i själva verket var planerad flera mil ut. Vindkraftsprojekt stoppas ofta av det kommunala vetot. Enligt en Chalmersrapport från i fjol säger alla partier stundtals nej till dessa, men Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna säger nej till flest.
Ingen satsning på andra planerbara alternativ
Finansmarknadsminister Wykman var under presskonferensen genomgående tydlig med att andra energislag också är viktiga när Sverige förväntas avsevärt öka sitt elbehov, men att kärnkraften utgör en nyckel för att bibehålla en stabilitet i energisystemet. Han påtalade återkommande att risken att inte bygga kärnkraft är högre än att bygga den. Detta med motiveringen att det i framtiden kan visa sig att energisystemet behöver större andel planerbar produktion eller att kärnkraften blir billigare genom ny teknik.
Ministern fick även frågan om andra alternativ för planering, reglering och balansering av energisystemet såsom vätgas och energilagring också kan ta del av statens pengar. Svaret var att regeringen i nuläget inte ser dessa tekniker som tillräckligt mogna och inte är intresserade av att medfinansiera deras respektive utvecklingar innan dess.
Internationella energirådet (IEA) – inom vilket Sverige är medlem – poängterar att energilagring spelar en viktig roll i energiomställningen. Vätgas är den mest välanvända formen av lagring idag och har stor potential för högre användning, enligt rådet. Gällande batterilagring är tonen liknande: Batterilagring har sett hög tillväxt och utveckling de senaste åren och har störst möjlighet för uppskalning. Utvecklingen är exponentiell.
Kärnkraft relativt liten nytta för omställningen
Slutligen underströk även Wykman att FN:s klimatpanel IPCC betonar vikten av kärnkraft för energiomställningen. Det är sant, men påståendet bör nyanseras med att IPCC ser större potential i andra energislag, allra främst sol och vind. Dessutom påpekar IPCC givetvis att omställningen bör ske skyndsamt, vilket minskar kärnkraftens betydelse (se figur nedan). Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser minska med 43 procent till 2030 och redan nu börja minska kraftigt för att världen ska behålla en 50-procentig chans att inte passera gränsen.


SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till