Vetenskapen: 1,5-gradersgränsen kommer passeras och tippningspunkter troliga

Världens utsläpp måste nästintill halveras till 2030 om vi ska ha en chans att hålla oss under 1,5-graders global uppvärmning. När världens utsläpp – precis som Sveriges – nu inte minskar verkar vetenskapens budskap vara att gränsen oundvikligen kommer att passeras. Vid 1,5 graders uppvärmning är risken för tippningspunkter stor. En ny alarmerande tippningspunktsrapport visar vad som står på spel.
I december i fjol varnade FN:s generalsekreterare António Guterres för att 1,5-gradersgränsen “kippar efter andan”. Världen befinner sig just nu vid 1,2 graders global uppvärmning.
Enligt FN:s klimatpanel IPCC måste utsläppen av växthusgaser minska med 43 procent till 2030 och redan nu börja minska kraftigt för att världen ska behålla en 50-procentig chans att inte passera gränsen.
Nyligen kunde SMB rapportera att 2023 års koldioxidutsläpp från fossila bränslen i stället ökar med 1,1 procent – till nya rekordnivåer. Med nuvarande utsläppsmängder är utsläppsbudgeten för 1,5 graders uppvärmning slut 2029, det vill säga om sex år.
Gränsen kommer oundvikligen passeras
Men redan veckorna innan pågående COP28-mötet slog ledande och av varandra oberoende klimatforskare fast att fönstret för att aldrig passera 1,5-gradersgränsen var stängt. Först ut var en rapporterande artikel i vetenskapliga tidskriften Nature. I den fastslog flertalet respekterade klimatforskare, givet världens hittills otillräckliga handlingar och implementerade åtgärder, följande:
[…] Konsensus bland forskarna är att det bara finns ett gångbart sätt att gräva oss ur denna röra. Det är att överskrida 1,5 °C-strecket under en tid och sedan sänka temperaturen tillbaka under senare hälften av seklet genom att utvinna koldioxid från atmosfären.
En dryg vecka senare, den 30 november, publicerade DN Debatt en debattartikel från välkände klimatforskaren Johan Rockström, chef på Potsdaminstitutet. I den skriver Rockström att:
Fönstret för att hålla 1,5-gradersgränsen håller snabbt på att stängas. Enda vägen dit är idag att acceptera en period av ”overshoot”. Detta innebär att den globala uppvärmningen under några årtionden överskrider 1,5 grader med 0,1–0,3 grader, för att sedan återgå till 1,5 grader cirka år 2100.
Utsläppsminskningar först
1,5-gradersgränsen kippar nu inte längre efter andan. Alla förhoppningar om att inte passera gränsen är praktiskt taget döda.
Noterbart är att både Rockström och Nature-artikeln understryker att utsläppsminskningar och nollutsläpp kommer före så kallade negativa utsläpp som sänker temperaturen i ordningen. Detta är dels eftersom utsläppsminskningar är primära och negativa utsläpp sekundära, dels eftersom tekniker för negativa utsläpp är ofärdiga och kommer att vara dyra.
Klimatforskaren Zeke Hausfather vid Berkeley Institute, som figurerar i Nature-artikeln, uppskattar att det kommer kosta världen 22 biljoner amerikanska dollar för att ta bort växthusgaser motsvarande 0,1 grader ur atmosfären. Det är ungefär 16 gånger mer än världens länder och företag i dag investerar i att ställa om.
Flera tippningspunkter blir sårbara vid 1,5 graders uppvärmning
Så vad riskerar att hända när – inte om – världen passerar 1,5-gradersgränsen? Som SMB tidigare rapporterat riskeras flertalet tippningspunkter att triggas, eller tippa över, när en och en halv grads uppvärmning nås.
Gemensamt för alla är att de orsakar fara för mänskligheten i stort och hotar jordsystemets stabilitet som vi är beroende av. Alla innebär antingen kollaps, massdöd, storskalig förlust och eller betydande väderförändringar.
I november kunde SMB berätta att en tippningspunkt redan ser ut att vara triggad. Västantarktis istäcke förväntas vara förlorat till den grad att flera meters havshöjning från smältande is kommer är att vänta över hundratals år.
I samma artikel skrev vi att ytterligare tre tippningspunkter anses så pass sårbara att de blir vetenskapligt ‘troliga’ att triggas vid 1,5 graders uppvärmning. Dessa är kollaps av Grönlands istäcke, massdöd av tropiska korallrev och avsmältning av permafrost i Arktis.
De största hoten i mänsklighetens historia
Men inom forskningen för tippningspunkter går det fort. Igår publicerades en ny rapport om dessa allvarliga klimathot. Rapporten, skriven av världens främsta jordsystemforskare, är i huvudsak en utförlig sammanfattning av nuvarande forskning. Men till skillnad från tidigare anses nu ytterligare en tippningspunkt vara ‘trolig’ att passeras vid en och en halv grad: kollaps av den subpolära cirkulationen i Nordatlanten, av vilken Golfströmmen är en del av. Dessutom benämner författarna ytterligare tre som sårbara när gränsen passeras.
Författarnas slutsatser är att ‘business as usual’ är över. Samhällen och ekonomiska system måste transformeras för att snabbt minska utsläppen och återställa naturen. De nuvarande metoder världens politiker och samhällen använder – med linjär och inkrementell förändring – räcker inte, betonar de.
Om tippningspunkterna istället tillåts att triggas kan de komma att hota ekonomiska, politiska och sociala system med kollaps och sammanfall, påpekar författarna vidare. De är historiskt allvarliga:
Tippningspunkterna i jordsystemet utgör hot av en omfattning som mänskligheten aldrig har ställts inför.
Tim Lenton, en av rapportförfattarna, till brittiska The Guardian.
Radikalt förändrad politik
Så, vad är storleken och skalan på de omställningsåtgärder som behöver göras i praktiken? Som exempel kan årets upplaga av State of Climate Action-rapporten användas. Denna rapport – producerad av sex globala klimatorganisationer och klimattankesmedjor – utvärderar världens länders klimatpolitik och formulerar färdplaner för hur världen kan nå 1,5-gradersgränsen.
Som The Guardian återger, utöver att fastslå att världen inte alls är rätt väg för att klara gränsen, menar rapporten att världen bland annat behöver göra följande:
- Pensionera 240 normalstora kolkraftverk varje år mellan nu och 2030.
- Bygga kollektivtrafik i storlek av New Yorks kollektivtrafiksystem gånger tre varje år det här decenniet.
- Stoppa avskogningen innan 2030.
- Öka tillväxten inom förnybar energi från dagens 14 procent till 24 procent per år.
- Minska köttkonsumtionen från idisslare (ko och lamm) till två portioner per person per vecka i rika länder till 2030.
Utmaningarna är således enorma och politiken behöver sannolikt radikalt förändras. Nu måste världens ledare ta sikte på att hålla uppvärmningen så nära 1.5-gradersgränsen som möjligt och minimera de ofantliga skador som väntar.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.
Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till