Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.

Renar kan bidra till att minska klimatförändringarna

Renarnas betande kan göra att tundran reflekterar mer solljus tillbaka ut i atmosfären, vilket minskar den globala uppvärmningen. Samtidigt gör det allt varmare och mer oberäkneliga vinterklimatet att renarna får svårare att klara sig.

När renar betar minskar antalet buskar och höjden på buskarna där renarna varit. Det gör att marken i högre grad reflekterar solljus istället för att absorbera det, vilket minskar uppvärmningen av jorden. Enligt den forskningsrapport som tittat på detta är reflektionseffekten stark i områden med många renar, eftersom det krävs en stor påverkan på landskapet för att effekten ska uppstå. Det behövs mer forskning för att dra några slutsatser för större områden, skriver forskarna, men de tror att hanteringen av gräsätande djur kan användas som ett verktyg för att minska uppvärmningen.

Samtidigt leder det allt varmare klimatet till problem för många renägare. Årsmedeltemperaturen i Norrbotten ökade med 1,34 grader från 60-talet till 00-talet, och vädret har dessutom blivit mer oberäkneligt. Renarna blir förvirrade av de allt större variationerna i väder, vilket leder till att renägare allt oftare måste nödutfodra sina renar som annars hittar mat själva.

På vintern är det oftare nollgradigt än minus trettio, så har det blivit de senaste tio åren. Förr kunde jag alltid ringa pappa om det hände något med renarna som jag inte förstod, men det som händer nu har han inte varit med om och kan inte bistå mig med råd, säger Niila Inga, renskötare och ordförande i Laevas sameby, till DN.

I ett forskningsprojekt som pågått i tre år försöker forskare tillsammans med samer kartlägga hur klimatförändringarna påverkar renarna och fjällvärlden i stort.

På bara de här tre åren har man insett att det går fort. Vintrarna har blivit varmare. Renägarna befinner sig redan mitt i klimatförändringen, det är inte som här i Stockholm att vi går och väntar på den, säger Gunhild Rosqvist, professor vid Stockholms universitet och chef vid Tarfalas forskningsstation, till DN.

UPPDATERAT 2016-12-31 kl 12.35 med förtydligande av vad för slutsatser som drogs i rapporten.

SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra
Tipsa!

Tipsa oss

Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.





SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har våra utgifter helt täckts av oss skribenter. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till Kopierad123 270 12 33

Läs vad vi vill göra