Skogar lagrar kol i tusentals år, visar ny studie

Skogar i Nordamerika har stadigt ökat inlagringen av kol många tusen år efter senaste istiden. Trenden bröts först kring 1850 när de började huggas ned, visar en studie publicerad i tidskriften Science. Studien stärker ytterligare argumenten för att sänka virkesuttaget i svenska skogar.

Att skogarna blir nettoutsläppare, som läcker istället för binder kol när de åldras, hålls av den svenska skogsbranschen för en sanning. Och detta motiverar dagens intensiva skogsbruksmetoder och snabba omlopp, eftersom skogen är mest klimateffektiv om den brukas just så.

Den här linjen stöds även av SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, som emellertid på flera håll kritiseras för att inte vara oberoende och för att gynna trakthyggesbruket, alltså kalhuggning.

EU:s beslut att öka kollagringen i skog och mark i medlemsländerna till år 2030, som det slås fast i unionens nya klimatlag, innebär istället att svenskt skogsbruk måste förändras för att klara betinget.

Och nu kommer en amerikansk studie som visar att skogar i områden som i nutid ligger i USA:s norra del fortsätter att binda och lagra stora mängder kol under mycket lång tid. Forskarna visar, med hjälp av bland annat analyser av fossilt pollen, att skogarna bundit kol kontinuerligt under minst åtta tusen år.

Processen, fann man, bröts först kring år 1850 när virket började användas och skogar röjdes för att ge plats åt jordbruk och bebyggelse. Cirka hälften av kollagret har sedan dess frigjorts och gått upp i atmosfären som koldioxid.

Det ger en rejäl tankeställare kring vad vi har lyckats åstadkomma i mänsklighetens historia, att vi har ändrat ett landskap så dramatiskt och påverkat den naturliga vegetationens förmåga att binda kol, säger Dan Hammarlund, professor i kvartärgeologi vid Lunds universitet, i en kommentar till DN.

Ännu en studie, som i kortare tidsskala visar på klimatnyttan att låta träden stå längre än dagens standard, har gjorts i norska skogar. En artikel publicerad i Science-tidskriften Forest Ecology and Management visar att tillväxten och överlevnaden var fullgod hos träd som var 50 till 100 år äldre än den ekonomiskt rekommenderade avverkningsåldern.

I Sverige är den lägsta åldersgränsen för slutavverkning av gran så lite som 45 år för bestånd på näringsrik mark med snabb tillväxt. Det finns krafter, till exempel inom LRF och skogsbranschen som helt vill avskaffa restriktionerna för att tvärtom öka virkesuttaget, något som det dock råder delade meningar om även inom skogägarleden.