Skogsstyrelsen släpper nya AI-kartor för skogsinventering

Skogsstyrelsen lanserar nya AI-kartor som ska bidra till att visa var det kan finnas viktiga natur- och kulturvärden i skogen. Men hur tillförlitliga är de – och riskerar de att ersätta kontroller i fält?

Det är de första delarna av kartverktyget Digitala värden i skog som Skogsstyrelsen släpper. Kartorna bygger på AI och data från satelliter och flygplan. De ska visa var det kan finnas höga naturvärden och kulturspår som fångstgropar och kolbottnar.

Syftet är att ge skogsägare bättre underlag inför till exempel avverkning.

– De digitala kartunderlagen kommer vara till hjälp för skogsägare att planera för hänsyn till naturvärden eller kulturvärden inför exempelvis en avverkning, säger Helena Dehlin, naturvårdsspecialist på Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

AI tränad på naturskog och fornlämningar

AI-modellen har tränats för att känna igen naturskog i Norrland och stora delar av Svealand. Den bygger bland annat på data från nyckelbiotoper och Natura 2000-områden. I södra Sverige saknas ännu motsvarande modell. Skogsstyrelsen räknar med ett rikstäckande underlag först 2027.

En annan modell letar efter spår av äldre markanvändning, som fångstgropar och kolbottnar. Senare ska även röjningsrösen, tjärdalar och järnåldersgårdar läggas till.

Kan hjälpa – eller blir ytterligare ett steg bort från inventering på plats

Skogsstyrelsen varnar emellertid för att kartorna kan missa värden på enskilda platser. De bygger på fjärranalys och är därför inte helt exakta. Använder man dem fel finns en risk att viktiga natur- eller kulturmiljöer skadas. Myndigheten säger därför att kartorna ska ses som stöd i planeringen, inte som enda beslutsunderlag.

Och där kommer Skogsstyrelsen in på den stora frågan: kommer AI-kartorna att förbättra inventeringen genom att vara ett stöd – eller riskerar de att i praktiken ersätta delar av den fältbaserade kunskap som finns i dag?

SMB:s tidigare rapportering ger skäl att vara vaksam. I en uppmärksammad granskning från Dagens Nyheter för några år sedan framkom att Skogsstyrelsen ofta fattade beslut utan att göra platsbesök i skogen. Inventeringar gjordes i stället ibland med hjälp av fjärranalys, trots att myndigheten själv pekat på att sådana metoder riskerar att missa mindre arter och detaljer i miljön.

Nu återstår att se hur verktyget används i praktiken – om det blir ett komplement som stärker naturhänsynen, eller om det bidrar till att fältkontroller får stå tillbaka.

Kartverktyget finns på Skogsstyrelsens webbplats och går att ladda ner till egna GIS-system.