Sverige – ett av världens mest ohållbara länder

I årets uppdatering av Sustainable Development Index hamnar Sverige på plats 134 av 163 länder och rankas således som ett av världens mest ohållbara länder. Detta främst till följd av vår stora belastning på naturen.

Den senaste uppdateringen av Sustainable Development Index – en ekologisk förlängning av FN:s Human Development Index – har nu publicerats. Sverige, som i likhet med exempelvis de andra nordiska länderna brukar toppa Human Development Index och praktiskt taget de flesta av de mest spridda utvecklingslistorna, ges klandervärda plats 134 av totalt 163 rankade länder. 

Eftersom Sustainable Development Index tar länders klimat- och miljöpåverkan i beaktning utgör indexet även en påminnelse om hur ohållbart vårt nuvarande sätt att allokera, distribuera och hushålla resurser är. Om alla länder hade gjort som Sverige hade vi behövt motsvarande fem jordklot för att undvika ekologisk kollaps.

Tar hänsyn till ekologiska avtryck

Human Development Index (HDI) uppdateras av FN varje år, i samband med att årets World Development Report publiceras. I HDI får världens länder en sammanlagd poängsats jämnt baserad på de tre parametrarna förväntad livslängd, utbildningsgrad (förväntad och reell) och bruttonationalinkomst (BNI) per capita. 

Sustainable Development Index, å sin sida, utgår ifrån samma sociala faktorer men erlägger ett tak på BNI:n så att ett lands poängsats inte blir högre efter en given inkomstnivå per capita (20 000 amerikanska dollar). Detta eftersom högre BNI per capita tenderar att generera destruktiva sociala och ekonomiska konsekvenser enligt forskning. 

Därefter tillsätts ekologiska faktorer till ekvationen (genom att ländernas respektive poängsatser divideras) i form av materialanvändning (materiella fotavtryck) per capita och konsumtionsbaserade utsläpp per capita.

Materialanvändning används som proxy för de fem överskridna planetära gränserna som inte främst har med klimatutsläpp att göra. Ungefär 90 procent av världens rekordsnabba förlust av biologisk mångfald och vattenbrist beror på materialanvändningen och mer än 90 procent av variationen inom miljöindikatorer förklaras av densamma.

Den ekonomiska modellen är djupt ohållbar

Sveriges ohållbara materialanvändning och utsläppsnivåer är således varför vi tillhör den femtedel av världens länder som är mest ohållbara. Läget är heller inte nämnvärt bättre för våra nordiska grannar; Danmark hamnar på plats 136, Finland på plats 147, Island på 152 och Norge – med sin oljeutvinning – ingår i skaran av världens tio mest ohållbara länder, på plats 155, tätt följt av länder som USA, Kanada, Saudiarabien, Singapore och Qatar.

I andra änden av indexet återfinns som regel medelinkomstländer som inte i hög utsträckning överskrider sina respektive ekologiska gränser men ändå lyckas väl med att uppfylla människors sociala behov. Listan toppas av Costa Rica och enligt indexet återfinns åtta av världens tio mest hållbara länder i Latinamerika. Spanien, Portugal, Grekland, Ukraina och Kroatien är de enda europeiska länderna som är bland de 60 högst rankade.

I en opinionsartikel från 2019 skriver en av forskarna bakom Sustainable Development Index, Jason Hickel, om de nordiska ländernas ekologiska fotavtryck, som han förkunnar är “en katastrof för miljön”. Även om den nordiska modellen presterar väl på de flesta indikatorer som rör hälsa och välbefinnande är dess konsekvenser för planeten djupt ohållbara, mitt i en tid av ekologisk systemkollaps och klimatkris, påtalar Hickel. Men bara genom att kolla i indexet finns tydliga indikationer på att det går att göra annorlunda, fortsätter han: 

Den goda nyheten är att de höga välfärdsnivåer som de nordiska länderna är kända för inte kräver hög konsumtion. Lyckan i Costa Rica konkurrerar med Skandinavien med 60 procent mindre resursanvändning. Italienare lever längre med hälften av resursanvändningen. Tyskland har högre utbildningsnivå med 30 procent mindre resursanvändning. Naturligtvis kräver vintrigt klimat lite mer material, men det finns fortfarande stort utrymme för förbättringar.