Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng

    Ett halvår efter de ovanligt intensiva bränderna i Australien uppskattas att nästan tre miljarder djur kan ha dött eller trängts undan från sina hem. Det visar en ny studie gjord av forskare från flera australiska universitet.

    För inte så länge sedan fanns det andra allvarliga händelser utöver covid-19 som upptog medias intresse. Runt årsskiftet, när vi hörde talas om det nya coronaviruset för första gången, rasade enorma terrängbränder utan motstycke i Australiens historia.

    Utöver undantagstillstånd och den hårt kritiserade premiärministern Scott Morrison för dennes undfallenhet att hantera bränderna var det framförallt de enorma konsekvenser för djurlivet som uppmärksammades. Siffrorna för antalet djur som hade gått under i bränderna eller riskerade falla offer fick snabbt uppdateras från ungefär en halv miljard till över en miljard djur. Det talades till och med att det var risk för att koalan skulle kunna utrotas.

    Nu ett halvår senare har forskare från flera australiska universitet på uppdrag av Världsnaturfonden, WWF, sammanställt en delårsrapport som visar att läget är mycket värre än vad som tidigare befarats. Enligt rapporten, som beskriver bränderna som ”en av de värsta katastroferna för djur- och växtliv i modern historia”, rör det sig snarare om ofattbara tre miljarder djur som kan ha drabbats. Reptiler står för den största andelen med 2,46 miljarder, följt av 180 miljoner fåglar, 143 miljoner däggdjur och 51 miljoner grodor. Chris Dickman, professor i ekologi vid universitet i Sydney, och den som ledde projektet, sa till The Guardian att siffran kom som en chock även för dem:

    Tre tusen miljoner inhemska ryggradsdjur är bara enormt. Det är en siffra så stor att du inte kan förstå det. Det är nästan hälften av människans befolkning på planeten.

    De djur som inte dog omedelbart av lågorna eller hetta gick under av svält, uttorkning eller rovdjursangrepp. Vad de långsiktiga konsekvenserna blir från bränderna, menar en av forskarna, är för tidigt att säga något om, men för enskilda arter verkar det inte se bra ut.

    Men för det musliknande pungdjuret Kangaroo Island dunnart verkar det finnas bevis på motsatsen, enligt Vetenskapsradion. Det lilla djuret lever på ön Kangaroo Island – även kallat Noaks ark på grund av alla dess sällsynta arter – och var en av de arter som redan före bränderna kom dit var starkt hotad. Därför befarades arten inte överleva, men med kamerafällor och andra sökinsatser har man nu hittat ett tiotal individer av dunnarten.

    Det återstår nu att se vad vilken den slutgiltiga notan kommer att bli för bränderna och för att ignorera klimatkrisen. Enligt en studie i tidskriften Cell i juni av tre professorer i ekologi har bränderna orsakat den mest dramatiska förlusten av utbredningsområde för hotade arter i postkolonial historia, och enligt en annan studie i Nature Ecology & Evolution kan så många som 49 arter som tidigare inte listats som hotade nu befinna sig i risk. Detta är särskilt allvarligt med tanke på att allt fler arter hotas av klimatkrisen. Människan beräknas redan ha utrotat 60 procent av planetens vilda djur sedan 1970 och allt fler forskare säger nu att vi har hamnat i den sjätte fasen av livets förintelse på jorden.

    Klimatforskare brukar framhålla att det är svårt att säga att en enskild händelse med säkerhet är orsakad av klimatförändringar, men att man däremot kan se en utveckling över tid med stigande temperaturer. Johan Kuylenstierna, vice ordförande i klimatpolitiska rådet och adjungerad professor vid Stockholms universitet, var dock snabbt ute i en intervju med SVT i januari där han var tydlig med att det finns en koppling mellan Australiens terrängbränder och ett förändrat klimat:

    Man hade säkert haft en brand ändå, men det har förmodligen blivit kraftigare på grund av den underliggande klimatförändringen.

    Även australiska experter menar att klimatförändringar varit en bidragande faktor till säsongens stora bränder och att klimatförändringarna gjort det lättare att uppnå extrema väderförhållanden jämfört med för 50 till 100 år sedan.

    Australien brukar med sin unika miljö och sitt klimat betecknas som ”kanarie­fågeln i gruvan”, som en plats som varnar om en framtid som snart kommer till andra ställen på jorden. Den temperaturökning som kanske inte märks så tydligt på andra ställen på jorden är nämligen redan här. Sammantaget var 2019 det varmaste året i Australien sedan man började föra statistik 1910, 1,5 grader över det långsiktiga genomsnittet. Samtidigt låg regnmängden 40 procent under genomsnitt.

    Låt det därför bli en varning för oss andra hur illa det kan gå och att detta är en utveckling som fortsätter, även om världen nu förlamas av covid-19. Klimatkrisen är här och tar inte paus.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.