Du kan trycka Shift + S för att få fram sökfältet när som helst och Esc för att stänga det.
Tryck ENTER för fler resultat, då kan du även förfina din sökning.
    Stäng
    Nyheter

    ”Vi matar vilda djur med plast”

    Foto: Anders Hellberg

    Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) vill se krafttag mot mikroplaster i haven. Nu ger hon Naturvårdsverket i uppgift att kartlägga de viktigaste källorna till föroreningarna.

    Några månader innan riksdagsvalet förra året lyfte Miljöpartiet problematiken med plaster som hamnar i haven. I ett dokument (pdf) med åtgärdsförslag beskriver partiet varför något måste göras:

    Havsfåglar dör svältdöden när deras magar fylls av plast. I snitt har en stormfågel från Nordsjöområdet 40 plastbitar i magen. Man känner till över 180 arter som äter plast. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. Var tredje havsfågel äter plast i tron att det är föda.

    I samma dokument förklaras att mikroplaster utgör ett kanske ännu större problem än det synliga skräpet, något som även Miljö- och jordbruksutskottet i riksdagen varit inne på:

    Filtrerande organismer kan missta mikroskopiska skräppartiklar för föda, vilket kan resultera i mekaniska skador eller ge upphov till toxiska effekter. Mikroskopiska skräppartiklar kan i sig vara toxiska (genom det material de består av eller genom tillsatser), men de kan också binda till sig miljögifter och därigenom orsaka skada på de djur som tar upp dessa partiklar.

    Daniel Hansson, oceanograf och forskare, som ligger bakom kampanjen #plastriot, sa i en intervju med tidningen ETC förra året:

    – Det man har sett i studier är att det med mycket stor sannolikhet är så att gifterna lämnar plastpartikeln och lagras in i fettvävnaden i djuren. Och därefter transporteras de så småningom upp i näringskedjan. (…) Vi hjälper till att förgifta oss själva kan man säga.

    Den rödgröna regeringen har nu beslutat sig för att försöka komma åt den här problematiken, och klimat- och miljöminister Åsa Romson gav under torsdagen Naturvårdsverket i uppgift att kartlägga de viktigaste källorna till plastpartiklar som hamnar i våra hav.

    – Det handlar även om att komma med förslag på åtgärder för att minska spridningen av mikroplaster, säger Åsa Romson till Supermiljöbloggen.

    En annan myndighet, Kemikalieinspektionen, har redan i dag ett aktivt uppdrag (pdf) att titta på hur mikroplaster kan begränsas, men då med fokus på ämnen som barn och unga vuxna kommer i kontakt med i sin närmiljö, så som vissa hudvårdsprodukter.

    – Anledningen till att vi från departementet känt behov av ett lite bredare uppdrag är att vi ser att det behövs en övergripande kartläggning, och då ser vi även att det är bättre att Naturvårdsverket får ta det övergripande ansvaret.

    Skulle Sverige hitta åtgärder som visar sig vara effektiva, då är det med stor sannolikhet någonting som kan implementeras även i andra länder, menar Åsa Romson.

    – Vi i de industrialiserade samhällena matar i dag vilda djur med plast, och det måste vi göra någonting åt. Det är inte så att Sverige sticker ut, utan problemen är ofta likartade. Bra metoder att få stopp på det här kan därför förhoppningsvis spridas mellan länder.

    TT Nyhetsbyrån och Sveriges radios Ekot som också rapporterar om den svenska regeringens initiativ, skriver:

    Mikroplaster, som är 1-5 millimeter stora, uppstår när större plastbitar bryts ner i vattnet. Men de finns också i kosmetiska produkter och hushållsprodukter där de tillsätts för att ge en skrubbande effekt.

    Respektive

    Mikroplasterna kommer bland annat från hudvårdskrämer och från fibrer som följer med tvättvattnet då vi tvättar fleecekläder och plädar. Plast från konstgräsplaner är ett annat exempel.

    Även plastpåsar som hamnar i havet är ett problem. Förra året skrev tidningen ETC att Systembolaget, som är ett statligt bolag, sålde 86 miljoner bärkassar i Sverige under 2013. I och med att själva produkten som placeras i påsarna ofta förtärs utomhus är bärkassarna en återkommande syn i parker, på gator och torg, men även på klippor och stränder – och i vattnet. Men trots det har Systembolaget inget mål om att minska antalet sålda plastpåsar eller ens informera konsumenterna om vad som händer om plasten hamnar i naturen, skriver tidningen.

    Regeringens uppdrag till Naturvårdsverket sträcker sig till juni 2017 och ska genomföras i samarbete med bland annat Havs- och vattenmyndigheten.

    SMB kämpar för en hållbar framtid. Sedan starten 2010 har vår ideella redaktion drivit miljödebatten framåt genom nyhetsbevakning och granskningar. Nu vill vi utveckla vårt arbete – och vi hoppas att du vill hjälpa oss.

    Stötta vårt arbete genom att swisha en slant till

    Läs vad vi vill göra
    Tipsa!

    Tipsa oss

    Har du något du tror vi missat och kanske borde skriva om? Vi tar tacksamt emot alla tips du kan bidra med. Maila direkt till tips@supermiljobloggen.se eller fyll i formuläret nedan.